När jag var liten och satt och bläddrade i fågelboken så fastnade jag för stenknäcken. Jag tyckte att den var vacker och den kraftiga näbben imponerade på mig. Jag såg dock aldrig någon stenknäck och förmodade att  det var en ovanlig fågel och att de inte fanns här. Jag var inte så noga att ta reda på alla fakta utan läste mest de torftiga beskrivningarna i min fågelbok som jag inte blev så mycket klokare av.

Den tillhör visserligen inte de absolut vanligaste fåglarna och de är ganska skygga av sig, så det var nog inte så konstig att jag aldrig såg någon som liten.

Lär man sig deras lite metalliska visslingar och lockläten så upptäcker man dock snart att den är vanligare än man tror. Då upptäcker man dem när de håller till högt upp i träden.

På vintern är de ganska sällskapliga och kan bilda mindre flockar som kommer och äter på matningar, som denna här ovan som jag fotade vid Ekliden utanför Västerås.