När jag skulle börja på Gäddeholmsskolan var jag och Benjamin ute vid skolan och strosade runt för att se vad omgivningen hade att erbjuda i fågelväg.
När vi gick runt dämmet så konstaterade vi ganska snabbt att det var en ypperlig lokal för en övervintrande varfågel. Efter en sökning på artportalen kunde vi också konstatera att det setts varfågel där vintern som varit, så den la jag till bland mycket troliga fåglar att hitta.
När första vintern kom hade jag gott om fågel runt dämmet. Många s.k. invasionsarter kom i stora mängder till mälardalen så jag hade korsnäbbar, tallbit, bergfink, grönsiskor och sidensvansar så gott som dagligen på mina lunchpromenader. Men någon varfågel hittade jag inte.
Den här vintern har vi inte haft några mängder invasionsarter och det är bara domherrar som kommit i större mängd än vanligt. Sen är det mest mesar och deras följeslagare jag haft som sällskap under mina rundor runt dämmet på lunchrasterna. Jag har spanat hårt efter varfågel, men även denna vinter har den lyst med sin frånvaro. Måhända är det brist på smågnagare, men lite spår har jag ändå hittat.
Idag hade jag ingen kikare med mig när jag gick iväg på min lunchpromenad och vad får jag då syn på? Jo en fågel som med största sannolikhet är en varfågel som sitter i toppen på en al. Tack och lov är de inte direkt skygga, så jag kunde närma mig den och få en bra titt utan kikare utan att störa den.
Jag fick en riktigt fin stund med den där den flög från buske till buske och sen ner på ängen för att ta en liten mus och sedan snabbt in i snåren för att sen dyka upp i toppen av en buske igen.
Art nummer 112 på skolgårdslistan.
Nu hoppas jag att den är kvar när jag går ut med mina elever för att fortsätta leta knoppar i morgon. Jag packar med mig tubkikare och hoppas vi får en liten glimt av den.
Lämna ett svar