Varje vår de senaste 3-4 åren har jag hetsat på rödhalsad gås i Västmanland. En art som saknats här om man bortser från några gamla obsar som bedömdes som parkrymlingar och underkändes.
Varför jag hetsat är för att det varje vår och höst, men framförallt vår rör sig rödhalsade gäss i Sverige och jag är ganska säker på att vissa av dem dessutom passerat över Västmanland. Jag själv har sett dem i Hjälstaviken i Uppland och i Kvismaren i Närke så det har bara varit en tidsfråga innan någon skulle dyka upp i Västmanland.
I torsdags kväll när jag och Benjamin kommit hem från Frövisjön kom det så ett larm från Västerfärnebo. Erika skulle ha bilen och jag skulle ha möte så något snabbt besök direkt var det inte tal om. Men både jag och Benjamin slutade tidigt i går på fredagen, så vi bestämde att vi skulle ge de två gässen en chans då.
Vi åkte dit, men regnade bort. Det regnade och vi putsade linser för glatta livet, men någon rödhalsad gås hittade vi inte. Vi letade igenom de flesta gåsflockarna utan framgång, men det finns gott om ytor och det rastar mycket gäss i Svartådalen så är två små rödhalsade gäss på fel plats kan det bli svårt att hitta dem.
Nya tag
Idag hade vi tänkt att ta nya tag. Regnet från gårdagen hade gått över i snöfall. Både positivt och negativt. Sikten försämrades, men gässen borde bli mindre utspridda. Att vi sen får ett larm precis när vi är på väg att åka gjorde inte saken sämre. Nu hade vi en position att utgå från och med lite tur kunde det finnas skådare på plats som höll koll.
Riktigt risigt väder och fruktansvärt dålig sikt gjorde det också riktigt svårt att hitta fåglarna trots att vi visste var de var. Vi hittade dem och tappade bort dem om vart annat och med skådarkompisar på väg ville vi hålla koll så gott det gick.
Två riktigt roliga besök i Svartådalen. Att få kryssa en efterlängtad fågel på hemmaplan trots att obsen lämnade en hel del att önska. Men också på grund av vädret. Sol och medvind är visserligen skönt, men att ge sig ut i regn och rusk och snöoväder för att få slita in en art man vill ha kommer jag att minnas mer och jag fick dela detta med skådarvänner.
Lämna ett svar