Etikett: fågelåret

Fågelåret 2019

Fågelåret 2019 går främst till historien som året då jag kämpade med att ligga + på krysslistan.
Ett i övrigt ganska trevligt fågelår med trevliga resor och fågeluppleveleser, men när det kommer till kryss så var det kämpigt värre.

Januari

Som vanligt handlade januari om att fylla på årslistorna. Eftersom jag fokuserade mest på hemmalistan i Västmanland så blev det mest skådning på hemmaplan. En rejäl heldagstur redan på nyårsdagen fyllde på det självklara och sen lite ströobsar från skolgården till nästa helg.
Med VOF åkte vi till Eskilstuna och Ekeby våtmark där vi hängde in ytterligare årskryss.
Artrallyt var en stor besvikelse. Det började bra, men kom av sig lite och sen lyckades vi aldrig kämpa ikapp.

Februari

Ganska glest med rapporter på artportalen från Februari, vilket gör att jag får lite svårt att ha koll på vad jag egentligen gjorde då.

den 23-25 åkte vi med VOF till Halland och Skåne och körde hårdskådning i tre dagar. Riktigt trevlig skådning och många roliga arter som vi saknar hemma vintertid.
Mer om denna resa kan man läsa här: https://vof.birdlife.se/resa-till-halland-och-skane/

Mars

Vårskådning är rolig skådning och efter vår hallandsresa var det dags att möta våren här hemma. Redan den 2 mars hade vi en exkursion med en studiecirkel jag var med och ledde. Då lokalkännedom också är en del av att bli fågelskådare så passade vi på att besöka fler fina fågellokaler tillsammans.
När vi stod vid Frövisjön larmades en svarthalsad trast i Katrineholms kommun. Jag och den andra cirkelledaren kom ganska snabbt överens om att efter exkursionen skulle vi åka dit.
Det var årets första kryss för mig. Ett kryss jag sedan fick plocka bort eftersom fågeln bedömdes vara en hybrid.
Uggleveckan vecka 12 med dubbla exkursioner och dubbla inventeringszoner gjorde att jag hade en del att göra den veckan. Dagtid började jag dessutom räkna sjungande fågel på jobbet, så nu började min fältdagbok på artportalen se ut som den ska göra.

April

En ganska hektisk fågelmånad. En heldagsexkursion till Hornborgasjön med VOF. Riksstämma med BirdLife Sverige i Umeå. Sen dyker det upp flyttfåglar på löpande band i april, så både på jobbet och på kvällarna och helgerna årskryssades det för glatta livet.
Hornborgaresan kan ni läsa om här. https://vof.birdlife.se/med-vof-till-hornborgasjon/
Västerbotten är ett landskap jag aldrig skådat i. Jag hade en jorduggla och en slaguggla rapporterad sen tidigare. Dessa hade jag sett från bilen på väg genom landskapet. Under helgen på Riksstämman så var jag därför noga med anteckningarna. Blå kärrhök ville jag absolut se eftersom det är landskapsfågeln, men det  lyckades jag inte med.
Något jag däremot lyckades med var att dippa på större turturduva för tredje och fjärde gången under året, men det skulle komma mer av den varan.

På väg hem från Umeå kom ett larm på wilsonbeckasin i norra Uppland. Tyvärr hade vi redan passerat. Men en sådan chans missar man inte så nästa dag stod jag och Benjamin tillsammans med hundratals andra skådare på ett hygge och väntade och väntade på att den skulle börja spela. En surrealistisk upplevelse när vi stod där och höll tyst tillsammans och det sus av lättnad när den väl satte igång och spela.

Maj

I maj är det full fart. Fågeltornskampen där vi kör i Asköviken. Jag och Benjamin har de senaste åren övernattat i tornet, men nu var det risk för minusgrader vilket gjorde att vi avstod. Skrattmåskolonin höll inte till nedanför tornet som den brukar så det gick faktiskt riktigt lätt att höra en hel del arter som vi annars brukar ha svårt för. Nytt rekord på 92 arter och en fjärde plats i Sverige.
Den 14 maj drog vi till Värmland och hängde in en gråhuvad vipa. En art som hör hemma långt bort i Asien. Andra fyndet i Europa om jag inte räknat fel.
Sista helgen i Maj var en Ölandsresa inplanerad, men före det han jag med ett kryss på silkeshäger utanför Linköping. Samma dag hängde Benjamin in ett kryss på praktejder. Det började kännas bra nu.
På Öland hade vi en jättetrevlig vistelse. Vi spenderade förvisso lite väl mycket tid vid en gödselstack i Hammarby där vi inte fick se en spetsstjärtad duva. Men när vi väl gett upp hoppet kunde vi njuta av både det ena och det andra. Inga riktigt tunga obsar, men sjungande sommargylling, fina smalnäbbade simsnäppor och en sydnäktergal blev det i alla fall.

Juni

De första dagarna i juni var vi faktiskt fortfarande kvar på Öland. Kristi Himmelsfärd var sent 2019.
Hemma fortsatte vi med våra onsdagsvandringar och jag hade en del inventeringar att fixa innan skolavslutningar tog vid.
Nu var det givetvis nattfåglar som stod högst i kurs för mig och när jag tittar i min fältdagbok så undrar jag om jag överhuvud taget sov något i juni?
En vassångare i Hällsjön var nog det roligaste fyndet jag gjorde även om det finns en hel del kul i fältdagboken.

Juli

Jag har 3 fältdagar i Artportalen i juli 2019. Tre onsdagar när jag sträckskådade vid Kvicksundsbron.

Augusti

Augusti är vadartider, men under 2019 blev det aldrig någon riktig fart på  vadarna. Ganska högt vatten på många ställen gjorde att bankarna som de normalt rastar på inte var tillgängliga. Vår vadarexkursion till Fysingen blev sådär och vi fortsatte till Hjälstaviken som var något bättre, men inte så bra som Hjälstaviken brukar vara.
I slutet av månaden ryckte jag och Benjamin in vid en ringmärkning och hjälpte till. Ganska glest med fågel, fast en blåhake hörde vi i alla fall, men vi fick tyvärr inte in den i näten.
Något annat som gjorde sensommaren spännande var ett rejält inflöde av unga aftonfalkar. Jag var ut till Hässlö och spanade sista dagen i Augusti, men kunde bara hitta lärkfalk.
Vid Asköviken hittades däremot en eller två tror jag, men av någon anledning åkte jag aldrig dit vilket är konstigt med tanke på att jag saknade aftonfalk på den lokalen. Det gör jag fortfarande.

September

Den första september var det proppen ur för aftonfalkarna. Jag gav mig ut mot trädor och andra lokaler som kunde erbjuda dem föda. Första lokalen hittade jag ingen på. Men vid Bocksjön fanns det tre stycken. Tyvärr var jag tvåa på bollen där, så jag åkte vidare och vid Kvarnbro hittade jag en själv.  Ett ädelkryss!
Den lokalen blev sedan den bästa lokalen för aftonfalk i kommunen. Totalt 5 aftonfalkar höll till där.
Jag försökte också hitta en vid Frövisjön, men lyckades inte.

Under söndagarna i september testade vi en ny programaktivitet med tättingpromenader på Hässlö och i Asköviken. Men det gick sådär. De flesta söndagarna blåste bort och blåste de inte bort så regnade de bort.
Men någon enstaka blåhake och gransångare tror jag att vi lyckades hitta.
Sista helgen hade vi däremot tur med vädret. Då spenderade vi en heldag på Ängsö med tättingar, sjöfågel och rovfågelsträck. Kul dag med trädlärkor som roligaste art. En knasigt sjungande gransångare hade vi också. Lät som en blandning mellan gransångare och lundsångare i sången. Men när vi hittade den så rådde det ingen tvekan. Det var en gransångare. Spännande ö som vi har för dålig koll på under höststräcket.

Oktober

Första helgen i oktober är det Euro Birdwatch Day. Då brukar jag stå i Askövikentornet och guida besökare och leta efter fågel. Vi hade en riktigt trevlig dag med gott om fågel. Bästa fyndet var en småskrake som var ny för mig i viken.
Veckan innan hade det kommit en uppmaning om att fler skulle ut och sträckskåda på bra utkiksplatser för att på sikt kunna ge oss en bild av sträcket genom svealand.
Givetvis ville jag vara med och bidra, så jag ställde mig på Vedbobacken. En del sträckande gäss, men det som var roligast var de rastande fåglarna jag hittade. En lappsparv och en hökuggla.
Ytterligare en spännande lokal som man bevakar lite för dåligt.
Vecka 41 åkte vi till Öland för en långhelg med hård skådning. https://vof.birdlife.se/hostresa-till-oland-2019/

November

Sämre skådarljus märks på att fältdagarna är förlagda till helgerna den här månaden.
Den 10:e åkte jag, Benjamin och ytterligare två skådare till Kristinehamn för att dippa på större turturduva. Min femte dipp på samma art under 2019. Att jag dessutom hade en dipp sen tidigare på den gjorde arten smått unik.
Västmanlands Ornitologiska Förening firade 50 år med en fest på Westerqvarn och dagen efter festen hade vi en exkursion för hemvändande skådare. Det var bara lokala skådare som anmälde sig, men vi hade en bra dag på Öjesjöbrännan och på vägen hem hittade vi en slaguggla.’

Slaguggla blev månadens art, för veckan efter hade vi exkursion till Kittan för lavskrikor och även då hittade vi en slaguggla på vägen hem.

December

Nu var det dags för adventskådning som vi i år hade i Arboga. Med det nystartade nätverket Unga Fågelskådare så drog vi upp för att leta övervintrare i Svartådalen.
Musikhjälpen i Västerås gjorde att jag fick anledning att hetsa mina skådarvänner extra mycket för Skådarhjälpens bössa, där man betalar minst en krona per art man ser under veckan. Nytt deltagarrekord i Västmanland och en snygg spurt under den avslutande helgen gav oss en hedrande femteplats i rallyt.
 

Planerar fågelåret 2015

I år har jag som jag tidigare nämnt tagit det ganska lugnt nu i början av året. Men jag tvivlar på att mitt fågelår kommer att fortsätta lika lugnt.
För de oinsatta så kanske det kan tyckas att vi fågelskådare mest är ute och skådar lite på måfå och då och då springer på något ovanligt som vi larmar ut och sen åker vi iväg när det kommer larm från andra skådare.
På måfå skådar vi aldrig, men jag skådar sällan med mål att hitta något ovanligt, utan det är något man springer på då och då. För det mesta gör man det inte.
Att ha fågelskådning som tidsfördriv kräver planering och struktur. Det kräver också en hel del kunskap om var man ska leta efter olika fåglar, och när man ska leta. Att leta efter svalor nu i februari kommer inte att sluta så bra.
Vill det sig väl kommer jag upp i 300 arter i år. Men det kommer att bli en smula slitigt för jag har inga enkla arter kvar. Med enkla arter menar jag arter som regelbundet ses i mitt närområde. Det behövs alltså några fågelresor för att uppnå mitt mål.
Så här ser fågelåret ut när jag dragit upp min planering i lite grova drag.

Vårvintern

Vårvintern är ugglesäsong. Nu lyssnar jag efter ugglor på kvällarna. Det kommer jag att göra från nu fram till månadsskiftet mars-april. Det är också hackspettstider nu, så på dagarna har man möjlighet att se och höra hackspettar.
Både ugglor och hackspettar är fåglar där man kan se eller höra de flesta svenska arter här i Västmanland med angränsande landskap, så dessa arter har jag redan på min lista. Jag räknar faktiskt med att vara krysslös hela vintern ut och en bit in på våren.

Våren

När flyttfåglarna börjar anlända finns det en chans att vissa flyger fel och hamnar hos oss istället för dit de skulle. På hösten är det visserligen fler felflygare, men förra våren visade oss att också våren bjuder på överraskningar. Mina planer är att vara aktiv på hemmaplan och att vara beredd att åka iväg om något spännande hittas på s.k dragavstånd. Här börjar jag hoppas på årets första kryss.
kaspisk
Bland vadare saknar jag t ex dammsnäppa som dyker upp här hemma då och då och bland änder saknar jag amerikansk kricka. Förvisjön brukar ju leverera transatlantiska arter i samband med Kristi himmelsfärd.
Kristi himmelsfärd är det dags för ett besök på Öland. Då åker vi runt på södra delen av ön och skådar intensivt. Tidigare år har jag haft några välplanerade kryss att hämta in på ön, men i år finns inga sådana arter kvar. Men jag räknar kallt med att hitta något eller att det larmas ut något spännande.
Skedstork, gulhämpling, svarthakad buskskvätta är arter jag saknar som gärna får larmas ut då eller dyka upp framför mig. Bland rovfåglar finns det också en del luckor i min lista och om vi sträckskådar någon morgon så saknas både alförädare, praktejder och svartnäbbad islom.
Våren är lång och ganska svår att definiera. En lång utdragen vinter går över i vår utan att vi märker det och på samma sätt är det sedan i slutet av den. Plötsligt är det sommar.
Men vi fågelskådare delar gärna in året i fler årstider så innan det är dags för den riktiga sommaren då fåglarna häckar och deras aktivitet blir mer stationär ska vi ha en fin försommar.

Försommaren

I juni tänker jag och Benjamin bege oss upp till fjälls. Härjedalen och Flatruet är en nybörjarvänlig fjällvärld där vi har goda möjligheter att hitta några skamarter för oss. Jag saknar fjällabb och dalripa. Benjamin dessutom lappsparv och fjällripa och med tanke på att det är ett toppår i smågnagarcykeln så kan mat kanske hoppas på jordugglor. Det var ganska gott om dem senast det var ett toppår och då sågs också en fjälluggla där.
Vi åker också dit för att få chans att se fjällfåglar i dess riktiga miljö. Blåhake, lappsparv, fjällpipare, ringtrast, smalnäbbad simsnäppa m fl.
Här hemma kommer vi att lägga energin på sångare, men precis som med så mycket annat så har vi lyckats ganska bra med de frekvent förekommande sångarna så det behövs något lite mer udda för att det ska bli något kryss för oss.
Jag kommer också att nattinventera delar av skogsbrandsområdet. Nattskärra och trädlärka är det jag ska leta efter där.

Sommaren

Sommartid är lågsäsong för oss fågelskådare. Normalt brukar vi åka upp till Norrbotten och där brukar jag ägna mig åt vadare som börjar sträcka söderut redan i juli. I år ska vi till Göteborg och Gothia Cup. Med lite tur får vi kraftiga västliga vindar och ett besök på kråkudden kanske blir av för mig och Benjamin. Men det blir förutsättningslöst och absolut inte för att försöka hänga in något kryss. Fast kollar man artportalen från förra året samma tid så sågs mindre lira, storlabb och stormfågel där då. Arter både jag och Benjamin saknar.

Sensommaren

Vi fågelskådare har ju fler årstider än de fyra som ni andra räknar. Under vintern kan vi njuta av vårtecken som ni andra aldrig märker, men när badsäsongen är som bäst under sensommaren börjar det åter röra på sig bland flyttfåglar och vi ser då tecken på att hösten närmar sig. Fåglarnas sång har tystnat för länge sedan och sommarens låga aktivitet gör nog att vi faktiskt uppskattar att det åter igen börjar hända lite i fågelmarkerna.
Nu är det vadare som gäller och så får man hålla sig uppdaterad med BirdAlarm så att man inte missar den sibiriska tundrapiparen eller tereksnäppan.

Hösten

Precis som våren är hösten en lång period av skiftande aktivitet. Det börjar med vadarsträck och övergår succesivt till färre och färre, men ovanligare arter. Nu finns det goda möjligheter till små tättingar och om det blåser östliga vindar så finns det chans för ett stort inflöde av det vi kallar sibbar. Sibiriska arter som av vädret trycks västerut. Möter dessa östliga vänner dessutom ett lågtryck över Sverige tvingas de ned och kan vissa år ge oss en riktig raritetsbonanza på t ex Öland.
Tajagasångar, brunsångare, kungsfågelsångare, sibirisk piplärka m fl är roliga arter som jag gärna vill se.
I början av oktober kan jag tänka mig att vi eventuellt försöker oss på att åka till Öland igen och i slutet av oktober eller början av november åker jag gärna till Västkusten för att slita in alkekung, skärsnäppa och de havsfåglar vi missade under sommaren.
Problemet med att planera sin skådning denna årstid är vindarna. Att boka boende på östkusten som vi gjorde förra året för att mötas av kraftiga västliga vindar var inte roligt, även om det gav några kryss. Men nästa år kommer det nog inte att göra det.

Vintern

När hösten övergår till vinter har jag för länge sedan börjat mata fåglarna i skogen igen och nu kan man bara hoppas på att något av alla fågelbord i Sverige får besök av någon emigrant från sibirien. Dvärgsparv, svarthalsad trast, större turturduva eller varför inte en azurmes.
azurmes
Vill dig sig riktig väl kommer jag att ha en bit över 300 arter när året är slut om jag följer denna planering, men det mest spännande med fåglar är att man inte kan beställa dem. Även om det är svårt att erkänna det så blir det en hel del dippar när man flänger och far för att se alla dessa arter.
Ett litet trumfkort jag har kvar är att jag aldrig skådat ordentligt i Skåne, så om jag misslyckas med att nå mitt mål så planerar jag in en resa till Skåne våren 2016.

Månadens fåglar – April 2013

I år skulle jag sammanställa månadens fåglar direkt när månaden var slut var det tänkt. Det gick bra i tre månader sen släppte vintern sitt grepp och jag fick annat än bloggande att tänka på, så nu får jag jobba ikapp med början i april.
Den första april kändes det som att vintern äntligen släppte sitt grepp kring vårt avlånga land. Jag spenderade just den dagen med att åka runt och besöka olika lokaler i jakt på nyanlända vårfåglar och konstaterade att forsärlan vid Falkenbergska kvarnen i Västerås i alla fall var punktlig.
Första veckan i april var en riktigt trevlig fågelvecka med skogshöns, ugglor och en nyvaken Frövisjö.
tjäder
 
Att vintern varit sträng länge märktes på att isarna låg kvar länge och även om det blev vår och varmt så tog det tid, så även andra veckan i april kändes lite seg även om humöret var på topp och kaffet smakade gott där vi stod och trängdes på lövsta-spången för att se de första fiskgjusarna göra tröstlösa flygturer över viken och lyssna på de första rödbenorna som spelade på maden.
Djuphamnen i Västerås gav annars ganska bra utdelning som enda isfria plats med salskrakar, svanar och till och med en fisktärna så tidigt som 14:e april
Föga kunde vi väl ana att om bara en vecka så skulle det braka lös med besked och det skulle börja med en fjällgås som knappast tillhör vanligheterna i Västeråstrakten. Just denna hade slagit följe med några grågäss och upptäcktes i dis och dimma och kunde först en vecka senare säker artbestämmas.
Någon dag senare så upptäcktes en gulkindad kricka i frövisjön. En [klamrad] art som inte räknas som spontan, men fortfarande en vacker och ovanlig fågel, och vem vet? Kanske kommer den att uppgraderas och ge oss retroaktiva kryss så småning om.
Som om inte det var nog så brakade helvetet löst helt och hållet strax innan valborg då det upptäcktes en Större Beckasinsnäppa (20 observationen i Sverige) i Asköviken. Det sjuka med denna obs var att jag och lilleman dagen innan hade sett en mysko vadare flyga förbi. Vi var trötta och ville hem så vi rotade aldrig vidare utan antog att det var kvällsolen som spökade och att det var en svartsnäppa eller rödbena.
tubskog på lövstaspången
Morgonen efter väcktes vi av telefonen och stack snabbare än blixten ut till Lövsta-spången.
Månaden april bjöd på mycket mycket mer. När vi försökte fota en ringtrast vid Lövudden så fick vi sms om en ägretthäger i asköviken. Vi har följt häckande hornugglor på nära håll vid Frövisjön. Jag har lyssnat på berguv riktigt nära Västerås och för första gången sett en småfläckig sumphöna samt hört en lappuggla.
Nästa inlägg i denna serie handlar om Maj och då åkte vi till Öland på kryssning.

Kort sammanfattning

Antal inrapporterade arter

Jag: 107
Benjamin: 69

Antal X

Jag: 2 (hornuggla och större beckasinsnäppa)
Benjamin: 6 (blå kärrhök, svart rödstjärt, hornuggla, ringtrast, ägretthäger och större beckasinsnäppa)

Antal årskryss

Jag: 62 (nytt personligt rekord)
Benjamin: 52

Minnesvärda observationer

  • Större beckasinsnäppa vid Lövsta-Pumpen
  • Gulkindad kricka i Frövisjön
  • Hörde en lappuggla
  • Såg en småfläckig sumphöna
  • Fjällgås i Asköviken
  • Häckande hornugglor på nära håll

Fågelåret 2012 – Mars

Om Januari och Februari av klimatskäl var ganska händelsefattiga så blev mars av samma anledning desto mer händelserik även om vintern stretar emot lite i början av månaden. Den 3/3 upptäcker jag och Lilleman årets första lärka ute vid Bocksjön. Dagen efter ser vi tofsvipa, Sädgås och Bläsgås vid Hjällstaviken och sedan fortsätter Mars på samma sätt. Årskryss så fort vi sätter vår fot ute i naturen.
Vi konstaterar också att Lilleman som startade året med 76 kryss med stormsteg närmar sig 100 och jag förutspår att han ska nå dit i början av maj eller rent av redan i april. Jag hade fel för han kryssade som aldrig förr och lyckades nå 100-klubben redan den 17:e mars. På grund av lite fel i listan så visste vi inte det då, utan vi firade det den 20:e istället när han kryssade Mindre Sångsvan vid Frövisjön.

I skrivande stund så ligger han på 199 kryss så om han lyckas nå också 200 detta år återstår att se.
Västmanlands Ornitologiska Förening erbjöd 2 utflykter i Mars och jag och Lilleman var med på båda. Ugglelyssning  i Svartådalen och Hackspettstur i Färna Ekopark. På Ugglelyssningen var även min kompis Gidde med.
Jag var en smula tveksam till att låta Lilleman följa med på Uggleturen på grund av den sena timmen, men han tjatade och med godis och varm saft så höll han sig vaken. Jag och Felle hade tidigare i veckan kryssat Berguv i Sala och han och vi hade stora förhoppningar om att lyckas höra denna spöklika varelse denna kväll. Tyvärr var inte turen med oss och hela utflykten blev ganska misslyckad. En pärluggla och två kattugglor var det enda vi hörde. Pärlugglan var Lillemans 100:e X (fast det visste vi inte då)
Den andra utflykten som gick till Färna Ekopark var desto mer lyckad. Den tretåiga hackspetten som var målet med turen gäckade visserligen oss till en början, men vi lyckades höra Orrspel i närheten och Gärdsmygen som varit lite av ett skamkryss för mig visade sig på riktigt nära håll.

Efter fikapaus fortsatte vi leta och såg Tjäder, Större Korsnäbb och de flesta Hackspettarter man kunde tänka sig. Ingen tretåig dock, men när vi gick tillbaka till första stället hittade vi en trummande hane.
Mars avslutades sedan med att vi drog med oss NPG till Falkenbergska kvarnen mitt i Västerås och kryssade forsärla.

En samanfattning i siffror

Antal inrapporterade arter

Jag: 45
Lilleman: 41

Antal X

Jag: 8 (Berguv, Mindre Sångsvan, Salskrake, Gärdsmyg, Orre, Större Korsnäbb, Tretåig Hackspett, Forsärla)
Lilleman: 17 (Spillkråka, Sånglärka, Bläsgås, Gråtrut, Pärluggla, Kattuggla, Mindre Sångsvan, Salskrake, Storskrake, Spetsbergsgås, Tretåig Hackspett, Gärdsmyg, Orre, Större Korsnäbb, Snatterand, Duvhök, Forsärla)

Antal årskryss

Jag: 25
Lilleman: 29

Minnesvärda observationer

  • Berguven i mörkret bredvid ett dagbrott var en upplevelse.
  • Tretåig hackspett och resten av den utflykten
  • Sångsvanarna vid Tysslingen
  • Lilleman når 100 kryss

Fågelåret 2012 – Januari

Jag vet att det bara är oktober än och att det inte riktigt är dags att summera året, men eftersom jag blivit lite dålig på att blogga den senaste tiden så tycker jag att det känns som en god idé att samanfatta mitt och Lillemans fågelår månadsvis. Därför kommer redan nu den första delen som handlar om Januari.
stjärtand
Detta var det första året då jag var aktiv skådare redan från start och Lilleman var riktig glad att få börja ”årskryssa” på riktigt. Den första januari blev det därför en exkursion i grannskapet med totalt 10 arter där Ringduva var det mest uppseendeväckande fyndet.
En stor del av vår skådning gjordes från fönstret i Lillemans rum där vi hade god uppsikt över vår matning. Snösiska var det finaste besöket vi fick där och det mest häpnadsväckande var annars att vi under hela vintern inte såg en enda nötväcka på vår matning.
Vi hann också med en del utflykter som t ex en promenad runt Lötsjön och Råstasjön i Sundbyberg/Solna där vi årskryssade friskt bland gäss och änder, men också Sparvhök, Gråhäger, Sothöna och Rörhöna.
Den 14:e deltog jag i Artrallyt som arrangeras av Västmanlands Ornitologiska Förening och Naturskyddsföreningen i Halstahammar. Det gick över förväntan och en delad 5:e plats med totalt 38 arter.
Fågelskådandet fortsatte sedan mest hemma och vid olika fågelmatningar runt Västerås.

En sammanfattning i siffror

Antal inrapporterade arter i Januari
Jag: 57
Lilleman:  48
Antal X i Januari
Jag: 1 (Snösiska)
Lilleman: 16 (Gråsiska, Grönsiska, Tamduva, Knölsvan, Knipa, Rörhöna, Svartmes, Nötkråka, Smådopping, Steglits, Snösiska, Fiskmås, Strömstare, Nötskrika, Dubbeltrast, Stjärtand)

Minnesvärda observationer

Sångsvanarna vid Frövisjön under artrallyt för mig var kul.
Stjärtanden som övervintrade tillsammans med gräsänder vid biskopsbron
Nötkråkorna i Skillberg dit jag återvände fler gånger under vintern.
 

© 2020 Godisgris.se

Tema av Anders NorenUpp ↑