Planerar fågelåret 2015

I år har jag som jag tidigare nämnt tagit det ganska lugnt nu i början av året. Men jag tvivlar på att mitt fågelår kommer att fortsätta lika lugnt.
För de oinsatta så kanske det kan tyckas att vi fågelskådare mest är ute och skådar lite på måfå och då och då springer på något ovanligt som vi larmar ut och sen åker vi iväg när det kommer larm från andra skådare.
På måfå skådar vi aldrig, men jag skådar sällan med mål att hitta något ovanligt, utan det är något man springer på då och då. För det mesta gör man det inte.
Att ha fågelskådning som tidsfördriv kräver planering och struktur. Det kräver också en hel del kunskap om var man ska leta efter olika fåglar, och när man ska leta. Att leta efter svalor nu i februari kommer inte att sluta så bra.
Vill det sig väl kommer jag upp i 300 arter i år. Men det kommer att bli en smula slitigt för jag har inga enkla arter kvar. Med enkla arter menar jag arter som regelbundet ses i mitt närområde. Det behövs alltså några fågelresor för att uppnå mitt mål.
Så här ser fågelåret ut när jag dragit upp min planering i lite grova drag.

Vårvintern

Vårvintern är ugglesäsong. Nu lyssnar jag efter ugglor på kvällarna. Det kommer jag att göra från nu fram till månadsskiftet mars-april. Det är också hackspettstider nu, så på dagarna har man möjlighet att se och höra hackspettar.
Både ugglor och hackspettar är fåglar där man kan se eller höra de flesta svenska arter här i Västmanland med angränsande landskap, så dessa arter har jag redan på min lista. Jag räknar faktiskt med att vara krysslös hela vintern ut och en bit in på våren.

Våren

När flyttfåglarna börjar anlända finns det en chans att vissa flyger fel och hamnar hos oss istället för dit de skulle. På hösten är det visserligen fler felflygare, men förra våren visade oss att också våren bjuder på överraskningar. Mina planer är att vara aktiv på hemmaplan och att vara beredd att åka iväg om något spännande hittas på s.k dragavstånd. Här börjar jag hoppas på årets första kryss.
kaspisk
Bland vadare saknar jag t ex dammsnäppa som dyker upp här hemma då och då och bland änder saknar jag amerikansk kricka. Förvisjön brukar ju leverera transatlantiska arter i samband med Kristi himmelsfärd.
Kristi himmelsfärd är det dags för ett besök på Öland. Då åker vi runt på södra delen av ön och skådar intensivt. Tidigare år har jag haft några välplanerade kryss att hämta in på ön, men i år finns inga sådana arter kvar. Men jag räknar kallt med att hitta något eller att det larmas ut något spännande.
Skedstork, gulhämpling, svarthakad buskskvätta är arter jag saknar som gärna får larmas ut då eller dyka upp framför mig. Bland rovfåglar finns det också en del luckor i min lista och om vi sträckskådar någon morgon så saknas både alförädare, praktejder och svartnäbbad islom.
Våren är lång och ganska svår att definiera. En lång utdragen vinter går över i vår utan att vi märker det och på samma sätt är det sedan i slutet av den. Plötsligt är det sommar.
Men vi fågelskådare delar gärna in året i fler årstider så innan det är dags för den riktiga sommaren då fåglarna häckar och deras aktivitet blir mer stationär ska vi ha en fin försommar.

Försommaren

I juni tänker jag och Benjamin bege oss upp till fjälls. Härjedalen och Flatruet är en nybörjarvänlig fjällvärld där vi har goda möjligheter att hitta några skamarter för oss. Jag saknar fjällabb och dalripa. Benjamin dessutom lappsparv och fjällripa och med tanke på att det är ett toppår i smågnagarcykeln så kan mat kanske hoppas på jordugglor. Det var ganska gott om dem senast det var ett toppår och då sågs också en fjälluggla där.
Vi åker också dit för att få chans att se fjällfåglar i dess riktiga miljö. Blåhake, lappsparv, fjällpipare, ringtrast, smalnäbbad simsnäppa m fl.
Här hemma kommer vi att lägga energin på sångare, men precis som med så mycket annat så har vi lyckats ganska bra med de frekvent förekommande sångarna så det behövs något lite mer udda för att det ska bli något kryss för oss.
Jag kommer också att nattinventera delar av skogsbrandsområdet. Nattskärra och trädlärka är det jag ska leta efter där.

Sommaren

Sommartid är lågsäsong för oss fågelskådare. Normalt brukar vi åka upp till Norrbotten och där brukar jag ägna mig åt vadare som börjar sträcka söderut redan i juli. I år ska vi till Göteborg och Gothia Cup. Med lite tur får vi kraftiga västliga vindar och ett besök på kråkudden kanske blir av för mig och Benjamin. Men det blir förutsättningslöst och absolut inte för att försöka hänga in något kryss. Fast kollar man artportalen från förra året samma tid så sågs mindre lira, storlabb och stormfågel där då. Arter både jag och Benjamin saknar.

Sensommaren

Vi fågelskådare har ju fler årstider än de fyra som ni andra räknar. Under vintern kan vi njuta av vårtecken som ni andra aldrig märker, men när badsäsongen är som bäst under sensommaren börjar det åter röra på sig bland flyttfåglar och vi ser då tecken på att hösten närmar sig. Fåglarnas sång har tystnat för länge sedan och sommarens låga aktivitet gör nog att vi faktiskt uppskattar att det åter igen börjar hända lite i fågelmarkerna.
Nu är det vadare som gäller och så får man hålla sig uppdaterad med BirdAlarm så att man inte missar den sibiriska tundrapiparen eller tereksnäppan.

Hösten

Precis som våren är hösten en lång period av skiftande aktivitet. Det börjar med vadarsträck och övergår succesivt till färre och färre, men ovanligare arter. Nu finns det goda möjligheter till små tättingar och om det blåser östliga vindar så finns det chans för ett stort inflöde av det vi kallar sibbar. Sibiriska arter som av vädret trycks västerut. Möter dessa östliga vänner dessutom ett lågtryck över Sverige tvingas de ned och kan vissa år ge oss en riktig raritetsbonanza på t ex Öland.
Tajagasångar, brunsångare, kungsfågelsångare, sibirisk piplärka m fl är roliga arter som jag gärna vill se.
I början av oktober kan jag tänka mig att vi eventuellt försöker oss på att åka till Öland igen och i slutet av oktober eller början av november åker jag gärna till Västkusten för att slita in alkekung, skärsnäppa och de havsfåglar vi missade under sommaren.
Problemet med att planera sin skådning denna årstid är vindarna. Att boka boende på östkusten som vi gjorde förra året för att mötas av kraftiga västliga vindar var inte roligt, även om det gav några kryss. Men nästa år kommer det nog inte att göra det.

Vintern

När hösten övergår till vinter har jag för länge sedan börjat mata fåglarna i skogen igen och nu kan man bara hoppas på att något av alla fågelbord i Sverige får besök av någon emigrant från sibirien. Dvärgsparv, svarthalsad trast, större turturduva eller varför inte en azurmes.
azurmes
Vill dig sig riktig väl kommer jag att ha en bit över 300 arter när året är slut om jag följer denna planering, men det mest spännande med fåglar är att man inte kan beställa dem. Även om det är svårt att erkänna det så blir det en hel del dippar när man flänger och far för att se alla dessa arter.
Ett litet trumfkort jag har kvar är att jag aldrig skådat ordentligt i Skåne, så om jag misslyckas med att nå mitt mål så planerar jag in en resa till Skåne våren 2016.


Kommentarer

Ett svar till ”Planerar fågelåret 2015”

Lämna ett svar

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.