Vargarna i Rialareviret strax norr om Stockholm försvarar sitt revir mot en lösspringande hund och mediasverige får stora snurren.
För det första så är vargangrepp mot hundar något som sker regelbundet. 103 hundar angreps av varg mellan 1997-2005 men jag kan inte minnas att det blivit någon riksnyhet av det tidigare. Varför ska det slås på stora trumman bara för att det sker nära Stockhom. Knappast ett bra sätt att bygga broar mellan storstad och glesbygd. Jag förstår de glesbygdsbor som irriterar sig på medias Stockholmfixering och samtidigt ofta brukar spela ut detta kort och diskvalificera oss stadsbor i vargdebatten. För det mesta med ord som ”Vänta bara tills vargen etablerar sig nära Stockholm, då blir det annat ljud i skällan”.
Grattis! Ni fick rätt. Men bara delvis, för jag och många med mig har fortfarande inte ändrat åsikt, snarare tvärt om.
Detta angrepp bevisar bara hur ofarlig vargen är för oss människor, om vi bara sköter oss och respekterar gråben i sitt eget revir.
Om dessa vargar i Riala hade varit de blodtörstiga bestar som många vargmotståndare vill göra gällande hade de enkelt kunnat döda både kvinnan och barnet, men de var inte blodtörstiga. De ville bara freda sitt eget revir mot en inkräktare och dit räknas inte människan, men däremot vår bäste vän hunden.
Vi får nämligen inte glömma att hund och varg är samma art och en lös hund i ett vargrevir är inget annat än en inkräktare som i vargarnas medvetande utgör ett hot mot deras avkommor och existens.
Trots att jag inte tycker att denna händelse har det nyhetsvärde som det fått så måste jag lyfta fram DN som inte hakar på tåget och spelar på vargskräck utan försöker framställa det mer sakligt, om varför vargen angriper hundar.
De flesta andra tidningar, bl.a. min egen lokaltidning och Aftonbladet skriver artiklar i värsta Rödluvan-stil, där sambon som inte ens var med vid händelsen får uttala sig om hur illa det hela hade gått. När blev han en expert på rovdjursbeteende? I en liten faktaruta till artiklarna har man låtit riktiga experter förklara att det mest sannolika var det som inträffade. Vargarna var ute efter hunden och skyggade för människan.
Ingen tidning tar upp det extremt olämpliga i att ha en lös jycke i ett känt vargrevir. Vissa debattörer på en del forum hävdar att det skulle råda koppeltvång på hund mellan 1:a mars och 20:e augusti, men det stämmer inte. Lagen säger bara att man ska ha kontroll på hunden så att den inte springer löst och stör viltet. Men visst är detta en kantboll trots att det i det här fallet slutade med att det var viltet som störde hunden.
Det enda goda med denna överdrivna historia var att den blåste liv i vargdebatten utanför licensjakten på varg och jag hoppas att kunskapen ökar om vår natur och behovet av en mångfald i våra skogar.
Lämna ett svar