Etikett: varg

Wassberg och Vargen

4 november, 2014 / johankarlsson / Inga kommentarer

Ser att den gamle skidhjälten som brukade ägna sig åt att fälla ryska björnar och finska lejon i skogarna nu gett sig på den svenska vargen.
Ett i mina ögon synnerligen korkat och inskränkt uttalande baserat på myter och fördomar och reaktionerna lät inte vänta på sig från olika naturvänner.
I mitt facebookfllöde finns det gott om sådana och det finns nog en och annan som vill ta ifrån honom bragdmedaljen som han inte ens ville ha när han fick den.
I alla fall så var det ett tag sedan jag skrev något om varg här på bloggen och det beror mest på att jag ansett att jag inte tillför debatten något med mina åsikter som orubbligt står fast till vargens fördel.
Däremot har jag funderat lite kring varför vargfrågan egentligen är så het. Att varg inte är ett hot mot oss människor går ganska lätt att bevisa. Att det finns bättre sätt att skydda får och andra boskap än jakt är också ganska lätt att påvisa. Att hundar uppfattas som artfränder som inkräktar på reviret är också allmänt känt.
Så varför i hela friden envisas folk med att köpa alla myter och konspirationer om den svenska vargen och hur i hela friden kan upplysta människor på fullaste allvar tro att ett djur skulle kunna hota livet på landsbygden år 2014 när den inte gjorde det förr när det kryllade av varg i skogarna och folket på landet inte kunde åka bil när de skulle ta sig någonstans.
Nej jag tror att vargen har fått ikläda sig rollen som symbol för de sprickor som uppstått mellan stad och landsbygd i marknaden Sverige. Skolor, Postkontor och ICA-butiker har lagts ner på löpande band för att de inte längre varit lönsamma.
Det handlar inte om att övertyga folk genom kunskap. Det handlar helt enkelt om att visa folket på landsbygden att de fortfarande är en del av oss. Hårdare straff för tjuvjakt och anmälningar till EU-domstolen kommer inte att lösa vargfrågan.
Vi i Stockholm och övriga storstadsområden måste visa genom handling att vi faktiskt bryr oss om landsbygden mer än som rekreationsområde.
En nyöppnad livsmedelsbutik i glesbygd skulle troligen öka acceptansen för varg mer än vad hundra forskningsrapporter om hur ofarlig den egentligen är skulle göra.
Hur mycket kan det kosta att lätta på momsen för handlare i glesbygd och skulle det inte vara lite trevligare om vi kunde ge barn i glesbefolkade delar av landet lite extra skolpeng så att de av egen fri vilja kan ta del av det fria skolvalet.

Smålom

7 maj, 2012 / johankarlsson / Inga kommentarer

Det blev alltså Smålom som blev min tvåhundrade art på Sverigelistan.
Jag åkte på vinst eller fölust upp till Skinnskatteberg för att försöka hitta den på egen hand. Det enda jag visste var att den ses i Nedre Vättern och en notering på Svalan från förra året sa Norra delen.
Jag hade kollat in google maps och hittat några bra platser som man borde kunna spana av sjön ifrån. Den första platsen hade dock den nackdelen att det var motljus. Jag hittade visserligen Lom därifrån, men knappast tillräckligt bra obs för att bestämma om det var Stor- eller Smålom.
Vidare till nästa plats. En grönyta nedanför kyrkan som vi sett och som borde ge bättre ljus och närmare observationer.
Där fick jag en snabb men bättre obs direkt, men den var väldigt kort, och helt 100 på att det var Smålom var jag fortfarande inte. Längre ut i sjön hittade jag ett par jag kunde studera lite längre och nu var jag säker. Det måste vara Smålom.
SMS till en kompis gick i väg och sen dök det upp en Lom riktigt nära. En Storlom! När det dessutom dök upp en till började jag tvivla igen. Var paret jag hittat tidigare verkligen Smålommar? Nu måste jag hitta dem igen. Det gjorde jag också och nu på lite närmare håll och med mycket bättre ljus så att man till 120% säkerhet kunde bestämma att det var Smålom.
Minst 3 individer kunde jag bestämma att det var, troligtvis fler, men de flög iväg några och tillkom några, och jag kan inte med säkerhet bestämma om det var samma som kom tillbaka som flög iväg. Dessutom dök de som Lommar brukar göra upp från ingenstans lite här och var i sjön.
Kvällen avslutades sedan med en tur tillsammans med Jocke där vi inte fick se det vi åkte ut för, men istället mötte en Varg. (Mitt första möte med detta vackra och omdebatterade djur) och två älgar, så den turen kändes mer lyckad än Smålomsturen som gav mig mitt 200:e kryss.

Det är inte vargen som hotar våra bygder

21 februari, 2012 / johankarlsson / 2 kommentarer

Ser att en massa vänner till mig på facebook är med på någon lista som påstår att vargen skulle hota våra bygder. Kul att folk engagerar sig i naturvårdsfrågor, men vet verkligen alla vad det hela handlar om?
Jag vill inte på något vis utnämna mig till någon expert och vet absolut inte tillräckligt mycket för att här kunna leverera fakta. Men jag har följt debatten en längre tid och vet att debatten inte på långa vägar handlar om naturvård eller naturintresse. Den handlar om människans intressen och okunskapen eller oviljan att ta in kunskap och fakta duggar tätt på båda sidor.
En sak som jag med säkerhet vet är att det absolut inte är vargen som hotar några bygder. Det är avsaknaden av en konsekvent politik på området. De som skriker högst får politikernas uppmärksamhet helt enkelt.
Här i Västmanland lever vargen i gränslandet mellan kulturmark och skogsmark. Ska vi ha vargen här måste bönder som håller djur få rätt hjälp att stänga ute vargen och givetvis måste även skyddsjakt få förekomma.
Jag blir uppriktigt ledsen när man hör vargvänner som på allvar menar att människan måste anpassa sig. Då har man inte förstått vad det är som fått våra kulturlandskap att leva och ha en så pass stor artrikedom som den nu har. Det är länge sedan det fanns vilda djur som betade och kunde hålla strandängar och slätter levande. Sen vikingatiden och framåt är dessa landskap formade av oss och våra husdjur. Det höll på att sluta med katastrof på grund av att jordbruket förändrades och moderniserades, men vi vaknade i tid och det mälardalska landskapet där jag bor har en ljus framtid. Skulle vi gå de extremaste djurvännerna till mötes och sluta upp med djurhållning i t ex Svartådalen så skulle stora naturvärden gå förlorade. Jag vill ha vargen där, men inte till vilket pris som helst.
På den andra sidan har vi de som vill utrota vargen och som kör med ren skrämselpropaganda och gärna gråter ut i tidningarna om att de inte vågar gå ut i skogen längre. Jag vistas i dessa skogar mycket och har aldrig sett en livs levande varg, spår har jag dock sett. Jag vet att det finns de som vistas där mer och som säkert mött gråben, men det är inte farligt att gå ut i skogen. Men vi måste ändra våra vanor och då framörallt de som har hund. Det är ju nämligen så enkelt att vargen ser hunden som en inkräktare på sitt revir och de dödar då i självförsvar.
Här är den största nöten att knäcka, för vi har en lång tradition av jakt med lösa hundar i Sverige. Att bryta det mönstret är inte lätt, men det är absolut inte vargens ansvar att lösa det. Vi kanske helt enkelt får acceptera att inte jaga med lösa hundar i reviren och under vårvintern när vargarna vandrar och söker nya revir.
Jag som fotbollssupporter ser många likheter mellan vargdebatten och huligandebatten. Det är två läger som inte vill vika en tum från sin hållning och alla har en åsikt oavsett om man är insatt eller inte. I slutändan är det ytterligheterna som skriker mest som hörs, så tänk både en och två gånger innan ni skriver på några namnlistor och framförallt ta reda på vilka det är som egentligen står bakom dem.
Själv hoppas jag på en framtid med varg och en levande landsbyggd, och hoppas innerligt att våra politiker klarar av att visa kurage och driva en mer konstruktiv rovdjurspolitik som inte alltid faller alla i smaken, för det är nog vad som behövs.

Rödluvan och vargen

18 april, 2011 / johankarlsson / Inga kommentarer

Vargarna i Rialareviret strax norr om Stockholm försvarar sitt revir mot en lösspringande hund och mediasverige får stora snurren.
För det första så är vargangrepp mot hundar något som sker regelbundet. 103 hundar angreps av varg mellan 1997-2005 men jag kan inte minnas att det blivit någon riksnyhet av det tidigare. Varför ska det slås på stora trumman bara för att det sker nära Stockhom. Knappast ett bra sätt att bygga broar mellan storstad och glesbygd. Jag förstår de glesbygdsbor som irriterar sig på medias Stockholmfixering och samtidigt ofta brukar spela ut detta kort och diskvalificera oss stadsbor i vargdebatten. För det mesta med ord som ”Vänta bara tills vargen etablerar sig nära Stockholm, då blir det annat ljud i skällan”.
Grattis! Ni fick rätt. Men bara delvis, för jag och många med mig har fortfarande inte ändrat åsikt, snarare tvärt om.
Detta angrepp bevisar bara hur ofarlig vargen är för oss människor, om vi bara sköter oss och respekterar gråben i sitt eget revir.
Om dessa vargar i Riala hade varit de blodtörstiga bestar som många vargmotståndare vill göra gällande hade de enkelt kunnat döda både kvinnan och barnet, men de var inte blodtörstiga. De ville bara freda sitt eget revir mot en inkräktare och dit räknas inte människan, men däremot vår bäste vän hunden.
Vi får nämligen inte glömma att hund och varg är samma art och en lös hund i ett vargrevir är inget annat än en inkräktare som i vargarnas medvetande utgör ett hot mot deras avkommor och existens.
Trots att jag inte tycker att denna händelse har det nyhetsvärde som det fått så måste jag lyfta fram DN som inte hakar på tåget och spelar på vargskräck utan försöker framställa det mer sakligt, om varför vargen angriper hundar.
De flesta andra tidningar, bl.a. min egen lokaltidning och Aftonbladet skriver artiklar i värsta Rödluvan-stil, där sambon som inte ens var med vid händelsen får uttala sig om hur illa det hela hade gått. När blev han en expert på rovdjursbeteende? I en liten faktaruta till artiklarna har man låtit riktiga experter förklara att det mest sannolika var det som inträffade. Vargarna var ute efter hunden och skyggade för människan.
Ingen tidning tar upp det extremt olämpliga i att ha en lös jycke i ett känt vargrevir. Vissa debattörer på en del forum hävdar att det skulle råda koppeltvång på hund mellan 1:a mars och 20:e augusti, men det stämmer inte. Lagen säger bara att man ska ha kontroll på hunden så att den inte springer löst och stör viltet. Men visst är detta en kantboll trots att det i det här fallet slutade med att det var viltet som störde hunden.
Det enda goda med denna överdrivna historia var att den blåste liv i vargdebatten utanför licensjakten på varg och jag hoppas att kunskapen ökar om vår natur och behovet av en mångfald i våra skogar.

Vargdebatt

15 januari, 2011 / johankarlsson / Inga kommentarer

Idag börjar vargjakten och precis som förra året går debatten het på nätet huruvida det är rätt eller fel.
Själv står jag på sidan som inte tycker att det är rätt att jaga varg (än). Jag anser att vi ska ha en livskraftig men begränsad vargstam i sverige och den vi har nu är kraftigt inavlad. Då är jakt fel ända att börja i.
Problemen är att vargstammen tillåtits växa utan några åtgärder för att öka den genetiska variationen och nu när vargpopulationen växt så mycket att den på vissa håll i landet skapar problem blir det givetvis svårt för ansvariga politiker att fatta kloka beslut och komma med vettiga åtgärder.
Jag tycker också att både Rovdjursföreningen och Jägareförbundet har vettiga och sakliga åsikter i frågan och de har nog inga större problem att kunna enas i en ganska snar framtid.
Hade nätdebatten stått mellan dessa parter med Miljöminister Carlgren som slagpåse så hade nog debatten varit ganska sansad, men nu står nätdebatten mellan folk som verkar sakna verklighetsförankring helt.
Problemet bland dessa debattörer är att de har svårt att skilja på människor och djur och moraliserar det hela.
Argument som att alla djur har rättigheter håller inte, eftersom med rättigheter följer skyldigheter och vi kan aldrig utkräva några skyldigheter från en varg och förhandla fram avtal om hur många älgar de får döda. Vi ska inte ha varg i alltför tätbebyggda områden och måste då reglera stammen genom jakt.
Att störa jakten tycker jag också är något bland det dummaste man kan göra. Visst är det fel att tillåta jakt redan, men det blir knappast bättre av att jag ger mig ut i skogen och stör jägarna, snarare skapar det motsättningar som gör att debatten blir än mer osaklig och snedvriden.
Från andra sidan så kommer argument om hur grym och ond vargen är när den dödar t ex älgar, eller att de dödar hundar helt urskiljningslös. Ja naturen är grym och kan man inte acceptera det tycker inte jag att man ska få inneha jaktlicens. Angående hundarna så förstår jag att det är riktigt tragiskt för den drabbade, men hund och varg är samma art och det är en fullt naturlig instinkt att döda inkräktare i reviret.
Sen finns det en del som ser det som ett problem att det blir färre älgar och rådjur för jägarna, men det ser jag inte som några argument i debatten utan mer som gnäll från okunniga.
Kort och gott är det på tok för många utan tillräckliga kunskaper i ämnet som i brist på fakta debatterar på moraliska och egoistiska grunder.
Ett bra och nyanserat inslag sändes igår på P1 du kan hitta det här och sen hoppas jag att vargdebatten kan föras mellan jakterna istället för att enbart föras hett och intensivt under själva jakten.
edit: Jan Guillou hade också ganska kloka åsikter tycker jag