Som fågelskådare gillar jag listor. Men även på jobbet på fritids gillar jag listor. Jag är den som tar ansvar för närvaorlistorna och ser till att hålla dem uppdaterade. Att jag är den som oftast är mest noggrann med dem märks tydligt när elever går förbi kollegor för att säga hej då till mig och be mig strycka dem när de går hem.
Tidigare när jag jobbade i förskoleklass så skötte jag listan från morgon till kväll och därmed var det aldrig någon risk att de kom bort. När jag började jobba på fritids så blev det en utmaning för mig att inte ha 100% koll på våra listor.
Där jobbar vi på det sättet att vi lämnar listorna till klasslärarna som sedan fyller i vilka som stannar på fritids, vilka som går hem direkt och vilka som är sjuka. Därefter skickar de listan med någon pålitlig elev till oss och sedan tar vi (läs jag) över ansvaret.
Idag var hela fritids ute på skolgården på eftermiddagen och min avdelning har listor från 3 klasser. Idag så kom det dock inte ut någon lista från en av klasserna. Jag frågade eleverna var den var, men ingen visste någonting. Dagen före påsklovet kunde det ju vara så att läraren glömt att skicka med listan, men icke. Klassrummet var tomt.
Drar några lovar runt i korridorerna och funderar lite på vart en eventuell elev kan ha lagt ifrån sig listan och sen glömma den.
Bingo på första stället jag kollade på. Att det står namn på alla hyllor gör ju det ju dessutom ganska svårt för en viss elev att skylla ifrån sig i sin brist på ansvar i den viktiga arbetsuppgiften.
Nu kanske någon undrar varför jag tycker dessa listor är så viktiga och jag har nog haft en och annan kollega som tycker att jag är en smula nitisk när jag vill att vi alla är noga med dessa listor.
När man som jag varit med om flera skarpa utrymningar efter att brandlarmet gått, så vet man också hur viktigt det är att ha koll på vilka elever som är på plats och vilka som inte är det. Att slarva med närvarolistorna gör att inräkning efter en utrymning drar ut på tiden. Inte nog med att det är ett besvärligt stressmoment så är också den tiden det som kan vara skillnaden på liv och död om det skulle brinna på riktigt.
Första gången jag råkade ut för detta på en skola så gick larmet i samband med att vi slog ihop avdelningarna. En del avdelningar hade ordning på sina listor, andra hade det inte och några ur personalen hade gått hem utan att lämna korrekta listor vidare. Det skapade en hel del stress och tog lång tid att få koll på. När brandbilen kom kunde vi inte svara på om det fortfarande fanns elever i byggnaden eller inte. Tack och lov brann det inte och det hela visade sig bero på en detektor som var trasig. Något som hade kunnat upptäckts snabbare om räddningstjänsten inte först hade behövt leta igenom huset.
Efter det ändrade vi rutiner och tog våra närvarolistor på ett större allvar, något som jag tagit med mig på alla arbetsplatser jag varit på efter det.
Det här är också något som alla som är föräldrar på fritids bör tänka på. Se alltid till att personalen vet om att ditt barn går hem.
Lämna ett svar