Idag var det vackra vårvädret bokstavligen bortblåst och fågelskådning kändes inte så angeläget när jag tittade ut. Efter en heldag igår där jag startade kl 04.00 hemifrån så var jag också ganska matt. Jag hade börjat med inventering på Hälleskogsbrännan och sedan fortsatt skåda på vägen hem och det tog i princip hela dagen.
Men vi har Påskrally hela helgen där det gäller att hitta så många arter som möjligt från Skärtorsdag till Annandag påsk. Regn och rusk under sträcktid brukar dessutom betyda att flytten stannar upp och lite roliga fåglar kan hittas, så någon stund borde man ge sig ut.
Benjamin som varit lite latare än mig saknar en hel del arter i rallyt och jag saknar några spridda arter som jag borde ha plockat in. Problemet är att det verkligen är arter som inte håller till på samma ställen. Havstrut, storspov och forsärla för att nämna några.
Gäddeholm erbjuder lite sjöfågelskådning vid hamnen och strax intill finns Trådarängarna där storspov rapporterats, så dit styrde vi. Vitkindad gås saknades av Benjamin, men någon storspov hittade vi inte. Inte heller någon havstrut nere vid hamnen, men där fick Benjamin vigg och skäggdopping. Blåsten gjorde tillvaron på bryggan ganska trist, så vi hoppade in i bilen och gav oss ut i kulturlandskapet på Kärrbolandet för att kanske hitta storspov där.
Det gick sådär. Istället hittade vi en spännande fågel som bråkade med en brun kärrhök. Tydligt mindre och med vit övergump och rostrött bröst.
Platsen vi stod på var illa vald och vi fick omgruppera för att få möjlighet att ta fram tubkikare för att få en närmre titt på fågeln.
Givetvis var den borta när vi fått upp tuben, men ganska snabbt hittade vi den sittandes på en stolpe. Tydlig vit halsring skvallrar om stäpphök, men vi ville gärna se den bättre och i luften för att få en säkrare bedömning. Så nu var det bara att stanna och bevaka fågeln som inte verkade allt för flygsugen där den satt och glodde. Om den bara kunde vända sig så att man kunde se bröstet. Unga stäpphökar har ostreckade bröst till skillnad från de blå kärrhökarna som är den art man kan förväxla dessa med.
Efter en stund i blåsten så lättade fågeln till slut och gav sig ut över vassen och födosökte. Att räkna handpennor var det inte tal om i blåsten, men ett tydligt rent och fint bröst i roströd färg gav oss tydliga besked. Det var en stäpphök vi hittat.
En tung art i Påskrallyt, men inte var det någon storspov.
Lämna ett svar