Då och då kommer det nya fågelnamn. Så värst nya namn brukar det oftast inte vara utan det handlar ju om det officiella svenska namnet. Lokala namn och vad fåglar kallas i folkmun kan man ju inte påverka. Därför hör man t ex snöskata om björktrast ganska ofta fortfarande och min mormor sa aldrig något annat.
Anledningen till namnbyten kan vara olika. I vissa fall handlar det om att homogenisera namnen i en familj när forskningen upptäckt att man haft fel. Tornseglare hette tidigare tornsvala, men det var ju ingen svala och alla andra arter seglare hette just seglare. Ett tämligen enkelt namnbyte kan man tycka men trots att det gått mer än 40 år träffar man då och då på gubbar som vägrar säga något annat än tornsvala.
Så detta med namnbyte är en känslig sak och ännu mer intressant blir diskussionerna om man t ex byter ut gamla koloniala uttryck i namnen.
Istället för att hylla det digra arbete som BirdLife Sveriges namnkommitté lagt ned när de hade granskat över 11000 fågelnamn och namngett alla världens fåglar. så kom diskussionerna och nyhtetsrapporteringen i princip bara att handla om att negerfink och zigenarfågel fått nya namn.
Det enda med koppling till svensk fågelfauna som dök upp då var huruvida lapp- var lämpligt att använda, men där var jag stolt över de svar som kom från officiellt håll.
Lappuggla, lappsparv och lappmes är geografiska namn. De har alltså fått namn från Lappland och laponia och inte från folket som bott där. Så länge vi inte ser något problem med att kalla detta geografiska område för lappland och laponia så är dessa namn inte problematiska.
Nog tyckt om detta. För vi kommer då och då att behöva byta namn på våra fåglar och kanske väljer vi någon gång i framtiden att sluta kalla Lappland för Lappland och då bör vi nog byta namn på dessa fåglar igen.
Hela detta inlägg skulle egentligen handla om olika arter där jag kan tänka mig byta namn på olika fågelarter, men själva bakgrunden till namnbyten blev ganska långt så jag skriver mer om dessa arter senare.
Lämna ett svar