Efter att gårdagens märkning blev inställd på grund av en väderleksprognos som lovade regn och istället ägnades åt nätfix var det trevligt att åter kliva upp mitt i natten för att ge sig ut och plocka fågel och skriva protokoll.
Idag skulle vi till Sörbysjön och märka i vassen, så jag hade provat ut vadarstövlar som passade mig och packat bilen med allt vi behövde. Det betydde att det enda jag behövde göra när jag vaknade var att klä på mig, gå på toaletten, koka kaffe och göra frukost att ta med.
Nätgatorna väckte minnen till liv från Skopan 2021. Skilladen här var att vi höll oss på en vall och behövde bara vada ut för att plocka fågel. Näten var dessutom väl synliga och gick rakt ut. Men det var ett tag sedan jag plaskade runt i vassgator så det tog lite på krafterna och jag vande mig aldrig riktigt med var groparna fanns.
Det var lite färre nät och lite färre fågel här än vid Banvallen där vi var i förrgår. Men lite roligare fåglar. Sävsångare och rörsångare hade vi vid Banvallen, men här fanns gott om skäggmes och framförallt vassångare. En fågel som ses som en raritet på de flesta ställen i Sverige, men här verkar de trivas och häckar gör det vilket vi fick bevis för idag.
Skäggmesar som nog var dagens mängdfågel är riktiga charmtroll när de far omkring i grupp i vassen. Fångar man en i näten lockar de oftast in andra och det som ser ut som en lugn nätrunda kan bli lite jobbigt. Idag var det aldrig riktigt jobbigt, men vi lämnade Benjamin som hade en skäggmes vid sitt nät och när vi gick tillbaka eftersom han inte kom så hade plötsligt några kompisar till fågeln anslutit i näten.
De har också riktigt korta vingar för sin storlek och fastnar ofta ganska knepigt med dem i näten så de är inte alltid enkelt att veta från vilket håll du flugit in eller hur de sitter fast.
De är också intressanta fåglar, där man lätt kan skilja mellan könen redan i juvenil dräkt. De bildar också par innan de har adult dräkt och sägs kunna göra häckningsförsök redan första sommaren.
Många stannar kvar över vinter och har häckningsframgången varit god kan man hitta riktigt stora flockar där de övervintrar. Men en hel del drar också vidare och när man kollar återfynd från ringmärkningar verkar strategin vara att ta höjd och sprida sig för vinden. Fåglar märkta i Västmanland har återfunntits i norra Norge och Baltikum. I Finland har de fångat fåglar märkta vid Tåkern och på Åland har det fångats fåglar märkta här vid Kvismaren.
I 5-6 timmar gav näten en relativt god fångst, men sen var det mest återfångst av skäggmesar vi märkt tidigare under morgonen så vi packade ihop och vandrade tillbaka till bilen.
Först tvingade jag dock Benjamin att ta en bild på mig i vadarstövlar så att det fanns bevis på att jag också slitit hårt och inte bara suttit på vallen och fört protokoll.
I morgon blir min sista dag här under min korta visit på Kvismaren. Några dagar som gett mersmak och jag funderar faktiskt på att ha lite mer framförhållning och försöka få till en vecka på någon fågelstation nästa sommar. Jag har ju trots allt vanan inne att ta tidig semester samtidigt som NPG hellre tar sen semester.
Lämna ett svar