Förra året hade vi Västmanlands ornitologiska förening en ambition att hålla en exkursion längs Kolbäcksån där vi besökte olika forsar längs ån som vi följde norrut. Tyvärr var vädret allt annat än samarbetsvilligt i mitten av december förra året och exkursionen ställdes in.
I år gör vi ett nytt försök den 14 december och nu när vintern kom över Mälardalen samtidigt som jag hade min första helg utan något inbokat på hela hösten så kändes det riktigt lämpligt att ge sig ut och rekognosera. N som ska hålla exkursionen tillsammans med mig var tyvärr upptagen med annat så jag frågade Felle om hon ville följa med och det ville hon.
Jag plockade upp henne strax efter 8.00 och sen drog vi mot vårt första mål för dagen. Strömsholms slott. På vägen dit stannade vi en kort stund för att titta på en fjällvråk vid Hacksta.
En vackrare miljö än Strömsholm att söka efter strömstarar går nog inte att finna i morgonsol. Vi började uppströms slottet vid ridbron men där hittade vi inga strömstarar. Däremot hade vi turen att få se en gammal havsörn som på låg höjd kom längs ån. Av någon anledning verkade den inte se oss utan den fortsatte tills den var 25 meter ifrån oss innan den skyggade undan. En riktig njutobs.
I strömmarna runt själva slottet hittade vi snabbt 2 strömstarar och fokuserade sedan mer på vart man kan röra sig med en grupp för att kunna bjuda på fina obsar.
Efter Strömsholm drog vi vidare norrut. Ett snabbstopp för att kolla igenom en gåsflock på en åker gav 500 kanadagäss, men några vitkindade gäss kunde också hängas in. En art vi inte är allt för bortskämd med hemma i Västmanland.
Slutmålet för turen var Ramnäs och spången över ån där. Men på vägen dit stannade vi först i Trångfors, Hallstahammar där vi hade 2 strömstarar och i Surahammar kammade vi noll, så där blir det nog inget besök under exkursionen.
Spången i Ramnäs är annars vår bästa strömstarelokal med många mindre forsrännor som letar sig genom alarna som växer talrikt där. Man kommer dock upp en bit så jag tror inte att lokalen är den populäraste bland fotografer. Men här hittar man alltid gott om strömstarar. 5 st hittade vi idag.
Alarna bjuder också på ätbart för småfåglar så grönsiskor, stjärtmes och entita brukar man också kunna hitta här. Idag hörde jag en grönsiska och sen var det bara nötväcka, talgoxe och blåmes för hela slanten.
På väg mot bilen hittade Felle en gröngöling.
Efter detta så hade vi fortfarande en hel del tid kvar till lunch så vi tog en vända upp mot Hälleskogsbrännan. Några skogshöns och gärna en hökuggla vore kul.
Vid Grävlingsberget där naturreservatets besökscenter ligger hittade jag först 5 orrar långt bort. Vi gick och hämtade en tubkikare och när Felle tog över den hittade hon en flygande fågel hon inte kunde identifiera. Jag hittade den inte, men den satte sig i en topp och när jag fick se den i tuben kunde vi konstatera att hon hittat en hökuggla.
Nu hade vi hittat allt vi ville hitta så det var bara att åka hem. För min del var det bästa med dagen att äntligen få ägna en dag åt skådning på hemmaplan. När Benjamin var mindre hade vi ofta dagar som denna tillsammans. Vi satte ett vagt mål med dagen och gav oss ut och besökte olika fågellokaler tills vi blev hungriga och åkte hem.
Lämna ett svar