Etikett: naturskola (Sida 1 av 2)

Veckans naturskola v19

Efter två veckors frånvaro på grund av min självkarantän, var det riktigt skönt att vara tillbaka och kunna gå till bäcken igen.

En av grupperna hann inte med att håva, sist jag var iväg till bäcken eftersom det var påsklov på måndagen.

En sak jag kommit på under detta första år med naturskola är att jag gärna har velat visa upp vad jag kan, och planerat många nya aktiviteter och lektioner. Detta har lett till att jag inte upprepat mig så ofta, utan det har varit nya äventyr varje vecka.

Att upprepa aktiviteter och lektioner är något som många elever behöver och även jag som lärare kan behöva det, men jag har ju fördelen att få ha samma naturskolepass fyra gånger i veckan. Det har inte eleverna.

Därför var det extra roligt och lärorikt att se vad en upprepning kan ge i form av engagemang och kunskapsinhämntning.

Den här veckan visste alla elever i de grupper som redan varit till bäcken vad som gällde. Alla var engagerade och kunde sätta igång med håvning på en gång. De visste också vad de kunde förvänta sig och letade mer systematiskt på olika platser för att jämföra vad man kunde hitta var.

Några nya fynd gjordes också. Minst två iglar. En svart och en röd. Jag gissar på Hästigel och hundigel, men är långt ifrån säker. Dagsländelarver har också börjat vakna till liv i bäcken och var nu ett ganska vanligt fynd.

Vattenskorpion

Det roligaste fyndet var annars en vattenskorpion som en pojke håvade upp. Trots namnet är det en skalbagge och ingen skorpion. Det kan man lätt konstatera genom att räkna benen.

Mygglarver hittade vi också och vi blev också riktiga fenor på att hitta husmaskar.

Den sistnämnda handlar mycket om tålamod. När man håvat upp lite bottenskräp gäller det bara att sitta och vänta och hålla koll på skräpet i tråget. Förr eller senare börjar en pinne röra på sig och vandra omkring på botten.

Vi hade mycket nytta av Vattenrikets pedagogiska skrift om småkryp i bäckar och åar. Bland vattenfisar och virvelmaskar i Vattenriket.

https://vattenriket.kristianstad.se/wp-content/uploads/2018/04/smakrypsbok_uppslag.pdf

Tillbaka

Efter två veckors karantän, var jag idag tillbaka vid bäcken

Idag valde vi ett parti av bäcken som ligger närmre skolan. Tyvärr kom det en riktig störtskur på morgonen innan vi gick ut, så vattnet blev en smula grumligt. Men det största problemet med det var att fylla vattentrågen med klart vatten, för livet i bäcken var fortfarande lika fartfyllt som tidigare.

Idag hittade vi dessutom en bit stillastående vatten så att vi kunde jämföra vilka småkryp som trivdes var. Gråsuggor i det stilla vattnet, och mest av dem i en vattenfylld grop med löv lite vid sidan av bäcken.

I de strömmande vattnet hittade vi som vanligt mest sötvattenmärlor.

Idag hittade vi fler dagsländelarver och husmaskar än tidigare, så det börjar röra på sig mer och mer.

Riktigt roligt att gå ut med en grupp som testat på att håva tidigare. Eleverna var jätteglada när vi tog fram håvarna och ville verkligen fortsätta. De visste vad de skulle göra och hur man gjorde det och kom igång direkt i små grupper utan vidare instruktioner. Så jag kunde engagera mig mer i att hjälpa dem med vad de hittade.

Veckans naturskola – Håvning i bäcken

Även om man gärna vill se sitt naturintresse som brett, så är fåglar det jag lägger fokus på och något jag känner mig trygg med.  Att följa årstiderna i skogen och ha koll på de vanligaste träden och växterna där kommer med av bara farten.

Den här veckan gav jag mig dock ut på ett äventyr där jag inte kände mig lika trygg och kunnig och jag var beredd på att få lära mig tillsammans med eleverna.

Vi hade utrustat oss med håvar, tråg, luppar och hinkar och skulle ge oss ut till en närliggande bäck och leta småkryp. Jag hade kunnat testa i lite mindre skala med fritids under påsklovet, men då valde vi att gå till ett annat ställe och då håvade vi i ett dike som inte gav så mycket utdelning.

Vad vi skulle hitta och om vi överhuvudtaget skulle hitta något hade jag alltså ingen koll på. Det är spännande att starta upp en verksamhet.

Nu gick det som framgått av ett tidigare inlägg här över förväntan. Vi hittade sötvattenmärlor och sötvattengråsuggor. De förstnämnda hittade vi i ganska stora mängder vilket betyder att vattnet är rent. I princip alla elever hade jätteroligt och var riktigt engagerade och jag hade hittat ett bra pedagogiskt material från Naturum Vattenriket i Kristianstad. Bland vattenfisar och virvelmaskar. Med det i fickan kunde vi läsa oss till en hel del fakta om våra upptäckter.

Eftersom det var lov i måndags så har inte alla grupper fått möjlighet att vara med i bäcken och kärret, så därför har jag till elevernas stora glädje lovat att fortsätta med detta även nästa vecka.

Bästa kommentaren om denna aktivitet kom från en elev  till en annan när han inte visste att jag lyssnade. ”Det här var jättekul. Jag tror jag ska sluta med min fotboll och börja med det här istället”

Lite bilder från veckan vid bäcken.

Sötvattenmärla

Kärrspindel

Håvning vid bäcken

Sötvattengråsugga

Skräddare

En igel av okänd art

Håvar och tråg

Kärret

Bäcken

På spaning längs bäcken

På väg tillbaka till skolan

 

Dagens naturskola vid bäcken

Jag brukar ju sammanfatta veckans naturskola, men idag blev jag lite uppspelt av vårt fynd när vi gick till vår närmsta bäck, utrustade med håvar, tråg, luppar och gummistövlar.

Ganska snabbt hittade vi något litet kräftdjur som vi trodde var sötvattengråsugga. Men när vi tittade närmre på dem så såg de ut som små räkor.

Jag tog bilder och började googla efter räkor i sötvatten, men det gav inte så bra svar eftersom de flesta träffarna handlade om akvarier.  En del teorier dök dock upp och jag skickade bilder till Pronuba som varit med om att starta upp Naturskolan i Asköviken. Han borde kunna det eftersom han med all säkerhet håvat upp något liknande i Asköbäcken.

Jodå, den fanns med på bestämningsbladet på Naturskolan och han visste vad det var, men som den sanna pedagog han är så delade han inte med sig av sin klokskap till mig utan tyckte att jag kunde rota vidare själv.

Efter mycket om och men så delade han dock med sig och det rör sig om sötvattenmärla. Med största sannolikhet gammarus pulex. Jag har lagt upp mina bilder på Artportalen och väntar på att få dem bekräftade av folk med bra koll på vattendjur.

Sötvattenmärlor är små renhållningsarbetare och de gillar inte förorenat vatten. En enkel måttstock på vattnets renhet är att jämföra antalet märlor med gråsuggor. Om det finns fler märlor så är vattnet rent. Finns det fler gråsuggor är vattnet mer förorenat. Vi hittade klart flest sötvattenmärlor så vår bäck och damm har rent vatten.

Det roligaste var annars att det bara fanns ett tidigare fynd av denna art i Västmanland på Artportalen. Nu beror det nog mest på att folk som letar vattendjur inte är lika vanliga som de som rapporterar fåglar, insekter och blommor. Men ett andra fynd i landskapet är ändå ganska kul.

Roligt också att kunna lära sig tillsammans med sina elever, och de elever som går till bäcken med mig i morgon kommer att få ett uppdrag att leta sötvattenmärlor och sötvattengråsuggor och jämföra antalen för att se hur rent vattnet är.

Dessutom kan jag nu lugna de oroliga barnen som undrar varför vissa stora ”räkor” äter på de små. De äter inte på varandra utan det är parningstid och de stora är hanarna som bär på sin hona.

 

Naturskola vecka 13 och 14

Eftersom jag suttit i självkarantän den senaste tiden har det inte hunnit bli så mycket naturskola. Förra veckan hade jag naturskola med en av tvåorna på måndag och tisdag innan min hosta kom tillbaka. Men idag hade jag varit hostfri tillräckligt länge för att gå tillbaka till jobbet och ha naturskola med den andra tvåan.

Under min hemkarantän var en av de svåraste utmaningarna att sysselsätta sig själv på något sätt. Tack och lov hade jag köpt in durkslag och kvastskaft för att tillverka vattenhåvar till naturskolan och de råkade ligga kvar i bilen. Så en av dagarna hade jag i alla fall något att göra. Resten av dagarna har jag mest kämpat för att behålla några former av rutiner. Man skulle kunna säga att jag testat på hur det skulle vara att vara pensionär.

Idag var jag i alla fall tillbaka på jobbet och något annat som var tillbaka på riktigt var våren. Jo den har kommit smygande långsamt en längre tid, men idag när jag samlade den första gruppen vid grillplatsen på skolgården skedde det meden ljuv bakrundsmusik av både rödhake och bofink.

Vårspaning är temat för denna vecka och jag har valt att inte hasta på för snabbt utan bara passa på att njuta och leta spår, vårtecken och annat roligt man kan hitta i naturen nu när solen börjar värma.

Vi har två myrstackar inte långt från skolgården. Den ena ligger på norra sidan av skogen och den andra i södra delen av en åkerholme, så dessa har jag hållit lite koll på. Nu hade båda stackarna vaknat till liv, men det var ändå en enorm skillnad på dem. Eleverna fick gå runt myrstackarna och notera skillnader på norrsida och sydsida av stacken. De fick också jämföra skillnaden mellan de båda stackarna.

Här är en bild från den som låg på sydsidan av åkerholmen. En oerhörd aktivitet, framförallt för den andra gruppen som kom dit när solen skinit på den ett tag.

När första gruppen var vid den sista stacken hittade en av eleverna en skalbagge. En jordlöpare som skimrade i lila. Dessa brukar vara ganska snabba, men nu var det fortfarande morgon och solen hade inte hunnit värma så mycket så den fick fungera som ett utmärkt exempel på de växelvarma insekterna där den ganska stelbent tog sig fram bland löven.

Något jag och eleverna inte upptäckte var den andra jordlöparen under löven. Den upptäckte jag först när jag förstorade upp bilden i datorn här hemma.

Vilken art det rör sig om är jag väldigt osäker på. Parklöpare eller trädgårdslöpare kanske.

Nästa vecka är det Påsklov och då ska vi testa håvarna jag gjort med fritids och veckan efter det blir det exkursion till en damm i närheten för att se om vi kan hitta några vattenlevande djur tillsammans.

Äntligen naturskola igen

Jag som var så glad över att få gå ut och möta våren med våra tvåor efter en dryg månad inomhus. Då kom det en pandemi som tvingade mig att vara hemma tills hostan gått över. Så förra veckan blev det ingen naturskola för mig.

Då klasserna just nu är en smula decimerade i antal valde jag att ligga lite lågt med mina planer och istället fortsätta att ta vårpromenader med alla grupper. Senaste gången jag var ute med dem gick ju våren nästan bakåt, så vi kan behöva lite mer tid för att fylla våra bingobrickor.

Tyvärr har ju inte våren jättebråttom trots att vi redan börjar närma oss april. Så även idag kändes som ett steg bakåt.


fotad vid ett annat tillfälle

Jag hade dock sett två tranor på andra sidan skogen och hört bofink när jag klev ur bilen på parkeringen, så vissa förhoppningar hade jag när jag samlade dagens grupp.

Förskoleklassen hade redan gått iväg till skogen och skulle hålla sig i Paradiset. (Den del av skogen dit våren kommer först) Eftersom tranorna höll sig på andra sidan skogen gick vi runt skogen och passade på att kolla in en myrstack på vägen.

När vi kommer fram till ödetomten på andra sidan skogen samlar jag ihop gruppen och förklarar att utan kikare kommer vi inte att kunna se tranorna jättebra och att vi måste hålla oss på avstånd för att inte störa dem. Inga skrik, inga häftiga rörelser. Nu skulle vi smyga fram mot åkern och jag förklarade att vi skulle gå en liten omväg runt den gamla tomten mot granen som stod vid infarten.

Vad spännande det blev att smyga, alla elever var tysta som möss och spänningen steg. Men var höll tranorna till? De var inte kvar på den del av åkern jag alltid sett dem. Plötsligt får vi syn på dem bakom granen vi siktade mot. De stod bara 20 meter från den. Vilken tur att vi inte hann fram. Men de blev ändå obekväma av vår närvaro och tog till vingarna och bytte sida av åkern.

Vinden tilltog och vi valde att ge oss in i skogen för att leta bofink, men stannade till en stund för att lyssna på en lärka som drillade över våra huvuden.

Väl uppe i skogen var det tyvärr ganska tyst. Det enda vi lyckades höra var en gärdsmyg och några blåmesar.

Istället började vi undersöka vad som hände under barken på döda träd. För trots att träden är döda verkar de vara fulla av liv.

Finalister i fågelmello på skolan

Nu är det dags för final i årets fågelmelodifestival på min skola. Tvåorna har under 4 veckor röstat i Natursidans deltävlingar och utsett 8 finalister som presenteras här nedanför

1. Gärdsmyg

Den här lilla krabaten gömmer sig helst i snårig undervegetation. När den inte sjunger, för då hoppar den gärna upp på en gren och visar upp sig. Trots att den är en av Sveriges minsta fåglar har den en ljudlig stämma.

2. Tofsvipa

En tidig vårfågel som gärna kommer innan den sista snön försvunnit. Känns igen på sin tofs på huvud och ses spelflyga över åkrar och ängar under våren.

3. Trana

För ganska ovanlig utom längst upp i norr. Nu häckar den i hela Sverige och där den häckar vill den helst vara ensam med sin lilla familj. Men de samlas i stora antal när de flyttar.

4. Lövsångare

Sveriges vanligaste fågel som finns i så gott som hela Sverige, men ändå är det många som aldrig sett den.
Flyttar till Afrika och kommer tillbaka till oss i april.

5. Tofsmes

Västmanlands landskapsfågel som trivs högt upp i tallarna. På vintern kommer den gärna ner till matningar, men den lämnar nästan aldrig skogen, så man måste bo nära skogen om man vill se den.

6. Gransångare

En liten sångare som finns i så gott som hela Sverige men vanligast längst i norr och längst i söder. Den har brett ut sig i Sverige från två håll.

7. Rördrom

Stor fågel som för det mesta gömmer sig i vassen. De få gånger jag sett den har den flugit över vassen.
Tutar på kvällar och nätter så det låter som när man blåser i en tom stor läskflaska.

8. Blåmes

En tuff och nyfiken liten fågel. Om man börjar mata fåglar eller sätter upp en ny holk är det nästan alltid blåmesen som är först fram och undersöker.

 

 

Sista två bidragen till final

Nu veckan efter sportlovet har jag avslutat deltävlingarna i vår egen fågelmello. Min teori om att tvåorna går på utseende och röstar på små söta fåglar kom på skam.

I veckans deltävling var det två arter som är så långt ifrån små och söta som fick flest röster och tog sig vidare.

Trana

 

Rördrom

Nu återstår bara finalen där dessa två ska möta följande fåglar.

Gärdsmyg, blåmes, lövsångare, tofsvipa, gransångare och tofsmes.

Finalen hålls på fredag och kommer att vara lite annorlunda. Jag har bjudit in båda våra tvåor och jag kommer att spela upp alla fåglar och berätta om dem som vanligt.  8 bidrag istället för 12 blir bättre med över 50 barn som ska lyssna samtidigt.

Efter att de spelats upp kommer alla elever få 5 röster var att fördela. Vill de lägga alla på en och samma fågel så är det ok. Vill de fördela dem med en röst på fem fåglar är det ok.

Till skillnad från deltävlingarna där vi körde handuppräckning kommer vi nu att ha sluten omröstning med röstkort där de får markera sina poäng.

Sen sammanställer jag poängen och så presenterar jag resultatet när jag räknat klar.

Jag kommer att lägga ut alla bidrag här på torsdag kväll och använda min sida för omröstningen till finalen.

Vem som vinner får vi se på fredag.

 

 

Tornseglarholkar på gång

Under sportlovet pågår ingen ordinarie naturskola, men vi är ute en hel del och jag har kikaren med mig och håller ögon och öron öppna efter vårtecken.
I fågelklubben jag är med i har vi ett litet projekt för att värna om våra tornseglare som minskar i hela Europa. Jag var med att sparka igång det projektet och då hade jag en idé om att skolor skulle vara lämpliga att kontakta för att sätta upp tornseglarholkar på. Tornseglarna kommer sent till oss och häckningen sker på sommaren när verksamheten på skolorna är som lägst.
Efter det har projektet mest gått på sparlåga. En holkgrupp som snickrar holkar har gjort holkar till bönder som de satt upp på lador där det tidigare häckar tornseglare. Lite enklare uppföljning har också skett, men inget djupare arbete.
Därför var det en glad överraskning när en från holkgruppen på årsmötet meddelade mig att de hade tre holkar klara för uppsättning på min skola.
Det var dock med stark betoning på överraskning, för jag hade faktiskt glömt att jag erbjudit en plats för holkarna och jag hade inte kollat om det var ok.

Tornseglarholkar ska sättas upp högt minst 5 meter ovan marken med fri inflygning och helst inte på en direkt solbelyst plats. Vi har en balkong som inte används i någon jättestor utsträckning, även om en del elever på fritids börjat att hitta ut dit. En meter in från det utstickande taket ligger en balk som blir perfekt att sätta upp holkarna på tycker jag. Precis lagom långt in för att slippa direkt sol.
Nu har jag en mycket tillmötesgående rektor som tycker om att man har idéer och projekt, så det gick ganska snabbt att få ett ok.
I morgon har vi ingen utflykt eller större aktivitet inplanerad så då blir det perfekt för mig att sätta upp holkarna.
 

Mer fågelmello

Med tvåorna kör jag en egen fågelmello på det sättet att jag använder Natursidans deltävlingar,  men sätter ihop en egen final utifrån hur mina elever röstar.
På fredagar är jag i en trea och hjälper till och de hade fågelmello förra året med mig och när de ville ha det även i år var jag inte sen att haka på.
Där kör vi dock ingen egen mello utan vi deltar genom att jag lägger in klassens resultat på Natursidans omröstning.
Vi har under de tre veckorna tävlingen pågått röstat ganska lika som resten av Sverige, men förra veckan avvek vi en del.
Hur det går den här veckan återstår att se, men klassen har en favorit i näktergal tätt följd av pärluggla.

 

Det märks en del skillnad på tvåorna och treorna. Tvåorna röstar som jag nämnde i tidigare inlägg mer på utseendet och små söta fåglar har en viss fördel. Det märks också på treorna, men de går ändå mer på lätet och diskuterar hur de låter.
Att de inte har någon egen erfarenhet och relation till de flesta fåglars sång märks och de kan i viss mån vara mer objektiva än vad många vuxna fågelintresserade är.
Nästa vecka har vi sportlov så treorna kommer inte att delta i Andra chansen. Tvåorna som inte deltar i Natursidans omröstning kommer att ha sin fjärde deltävling efter sportlovet och efter det kör vi final på egen hand.
Det ska bli intressant att se hur omröstningarna skiljer sig åt.

« Äldre inlägg

© 2021 Godisgris.se

Tema av Anders NorenUpp ↑