Efter en för årets förhållanden lyckad uggletur med Benjamin igår kväll så hade jag inte så bråttom upp ur sängen i morse. Jag låg nog kvar och drog mig ända till kl 8.
Vid frukost fick jag ett meddelande på vårt lokala larmsystem om att det verkade ha dykt upp en hel del tättingar under natten.
Jag som hade velat mellan Asköviken eller Frövisjön när jag låg och drog mig i sängen, bestämde mig nu istället för att ta årets första promenad vid Hässlö. Där brukar det finnas en hel del tättingar och ska man hitta en svarthakad buskskvätta i närheten så tror jag att det är just där man ska leta.
Jag tog den korta vägen och parkerade bilen vid södra ändan av Hässlö flygplats. Där kommer man direkt ut till vassområdet i Hässlösundet och redan när jag öppnade dörren så sjöng flera rödhakar på åsen som löper längs flygfältets västra sida.
Jag lämnade rödhakarna och bofinkarna och när jag närmade mig vassen så tog sävsparvarna över. När man går här i maj så drunknar deras mer diskreta sång i all sång från rörsångare, sävsångare och buskskvättor. Men nu dominerade den hela vasshavet och dominansen avbröts bara av några enstaka tutningar från en nyanländ rördrom som spelade lite trevande.
Vid slutet av vasshavet flyter Limstabäcken ut i sundet och efter det kommer den gamla ön Trådarön som numera bara är en moränrygg som sticker upp ur det kringliggande landskapet.
Vid bron över Limstabäcken brukar man om man har tur kunna hitta kungsfiskare. Jag stannade till en extra stund där och lyssnade och spanade utan resultat och fortsatte sedan till Trådarön, där rödhakar och bofinkar åter dominerade ljudbilden. Det brukar rasta en hel del trast på åkrarna där så jag tänkte att jag kanske skulle lyckas höra en rödvingetrast, men den enda trast jag hörde var en kraxande björktrast. Gärdsmyg, kungsfågel och trädkrypare sjöng däremot i hasselbuskagen som klär backen där.
När jag gick tillbaka så tog jag en liten avstickare in på vallen vid Limstabäcken för att slippa bli störd av joggare och cyklister. Jag satte mig ned och lyssnade och njöt till vårens alla ljud och plötsligt hördes det skarpa ljudet från en kungsfiskare. Jag spanade ivrigt uppströms där ljudet kom från och fick precis syn på den när den lämnade sin plats och flög rakt emot mig och vidare ner mot bron.
Ormarna börjar också vakna till liv, och en riktigt snygg svart huggorm hittade jag i diket alldeles intill cykelvägen.
Strax därefter mötte jag några bekanta som berättade att de hört gransångare vid Björnöbron. Där fick man för att man var lat och tog den korta vägen. Nåja, någon längre avstickare är det inte, så jag valde att svänga förbi där på vägen hem.
37 arter fåglar tror jag att jag fick ihop under min promenad. Anledningen till att jag skriver tror var att jag inte var så supernoga med att anteckna allt, utan la mest fokus på sjungande fåglar och arter jag inte sett än i år.
3 årskryss fick jag ihop. Storskarv, rördrom och gransångare.
På vägen hem stannade jag till vid Kokpunkten och Lantmännens silo för att se om pilgrimsfalken var där och om den eventuellt fått sällskap av CX som varit på äventyr i Marocko. Ingen pilgrimsfalk alls, men desto mer människor som spanade in vår andra kändis där. Mandarinanden som hänger med gräsänderna och drar till sig förbipasserandes intresse.
Lite tråkigt var det att se folk med mobiltelefoner som gick närmre och närmre och skymde andra för att få en bild. Till slut tröttnade fågeln och flög därifrån.
Jag förstod honom. Som ett tips till de som eventuellt tänkte titta förbi och fota mandarinanden så funkar det bättre att ta med sig lite bröd och sätta sig still och mata och låta fågeln komma fram själv. Dessutom är den så pass oskygg att en vanlig kompaktkamera duger gott för att få bra bilder, så ta med en liten kamera istället för att jaga efter anden med mobilen.
Uggleturen jag nämnde inledningsvis gav Slaguggla x3, sparvuggla och hornuggla x2.
Ikväll kanske vi gör ett försök på kattuggla och berguv som Benjamin saknar, och eventuellt en salskrake och åt mig.
Men först ska vi se Storasyster spela fotboll.
Lämna ett svar