Jag blir alltid lite sorgsen när jag ser eller hör en ortolansparv. Känns som om det är sista gången varje gång jag hör den.
Här i Västerås är den nästintill utgången som häckfågel. Det brukar sjunga några hanar en bit utanför stan, men det är också allt.

Fotad i Ramsta, Västerås 16 Maj 2012