För ett år sedan

Profilbild för Johan Karlsson

Idag är det exakt ett år sedan jag skickade mitt mest uppskattade larm och fick en fågelupplevelse jag sent kommer att glömma.

Bakgrunden till det hela började den 15 november då Sveriges andra rubinnäktergal upptäcktes. En art som var många skådares våta dröm och det första fyndet gjordes inne på ett industriområde med tillträdesförbud och det vara bara några få som fick se den.

Nu verkade det dock som om många hade chans att få se denna ädelsten bland fåglar eftersom den hittats i Vargön och började visa upp vissa mönster i sin dyngsrytm. Första helgen var det många som åkte dit och lilla Vargön var fullkomligt invaderat av fågelskådare.

Som vanligt upptäcktes rubinnäktergalen tidigt på morgonen men sen tappades den bort och vi som valt att inte ha så bråttom ned möttes av lite molokna skådare som mest vandrade runt som sombies, trånande efter ett efterlängtat kryss.

Jag och Benjamin hade vår strategi klar från början. Vi började där den setts senast och sen skulle vi succesivt söka av platser där den setts tidigare under veckan.

De flesta skådarna höll till där den setts på morgonen och vi valde ganska snabbt att byta sida av samhället och började rota i trädgårdar på andra sidan järnvägen som delade samhället. Vi skulle spana där inga skådare rörde sig.

Ett lyckat drag. Älgvägen var helt tom på skådare och där gick vi sakta nedåt och spanade i buskar och träd och i ett äppelträd flög det plötsligt upp en fågel. Benjamin som var snabbast upp med kikaren kunde snabbt konstatera att det var den och med darriga händer skickade jag iväg larmet som fick alla att gemensamt röra sig mot oss.

Vi kunde konstatera att Benjamin blev skyldig till en bit över 1000 kryss den dagen. Det om man bara räknar de som rapporterat på artportalen.

En riktigt kul upplevelse, men så mycket rubinnäktergal fick vi inte se egentligen. Under veckan som kom så började lokala skådare att mata in fågeln och nästa helg hade de flesta kryssat den och då åkte vi tillbaka igen och kunde bekanta oss med en otroligt vacker fågel i lugn och ro.

Den stannade hela vintern och började till och med sjunga lite på slutet innan den flyttade. Vi hann med ytterligare ett besök när vi skulle ner till Halland för att fira sportlov.

Liknande inlägg

Lämna ett svar

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.