Jag skulle inte skåda idag och hade lovat bort bilen. Först fick pussla för att lyckas ta mig ut till turturduvan i Julpa och när jag hämtat Erika från träningen så fick jag ett telefonsamtal om att någon sett och hört en sommargylling i Notuddsparken här i Västerås.
Notuddsparken är lite som Ottenbylund i miniatyr och jag har många gånger tänkt att det borde dyka upp en sommargylling där någon gång.
I alla fall så larmade jag ut fågeln på vårt lokala band och på BirdAlarm också för säkerhets skull eftersom turturduvan säkert lockat folk utifrån till vår kommun.

Väl på plats så var det redan skådare på plats men de hade inte hört eller sett något. Att lunden var full av koltrast där minst 3 hanar satt och sjöng runt alkärret där gyllingen setts och hörts gjorde lyssningen till en liten utmaning.
Jag skrotade iväg ett varv runt parken och kunde konstatera att det var mest fart på fåglarna runt alkärret och hasselsnåren närmast. När jag började komma tillbaka till alkärret ringde en kompis och undrade var jag var. Under samtalet hörde jag något som kunde vara gyllingen, men distraherad av både samtal och sjungande koltrastar kunde jag inte bestämma något.
Vid alkärret var två skådare kvar. Resten hade följt mitt exempel och börjat röra sig runt. När vi står där hör vi ett svagt flöjtande blandat med koltrastarna. Vi var ganska säkra på att det var gyllingen men koltrastar kan låta riktigt lika så vi vågade inte spika den. Men sen kom det igen nu helt utan störande koltrastar. Klockrent och tydligt.
Det var bara att ringa tillbaka kompisen och de andra till matningen vid alkärret. Sen var det bara att stå stilla och tysta tillsammans. Då och då flöjtade gyllingen igenom koltrastarna och ibland helt ensam. Men lätt var det inte.
En riktigt härlig försommardag som inte skulle ägnas åt fågelskådning.
Här är en inspelning av sommargylling utan koltrastar för er som inte vet hur den låter.
Lämna ett svar