Primärskådning

Profilbild för Johan Karlsson

Jag skriver då och då att jag primärskådar och för en oinvigd kan det vara svårt att veta vad som menas med det eller sekundärskådning som jag också nämner ibland.

Primärskådning är alltså när man ger sig ut och skådar helt oberoende av vad andra har sett utan man baserar sin skådning på sin kunskap om fåglar. Vilken biotop man rör sig, vilken tid på året det är osv. Sen kan man alltid fundera på hur mycket primärskådning man egentligen kan ägna sig åt i en välbevakad lokal som t ex Asköviken eller Hjälstaviken. Men man brukar dra skiljelinjen mellan primär- och sekundärskådning om man åker till en lokal på eget initiativ eller om det beror på att någon rapporterat något spännande där.

Givetvis blir det oftast på hemmalokalerna jag ägnar mig mest åt primärskådning. Där har jag koll på när flyttfåglar anländer och vilka arter jag ska söka efter olika tider på året. Åker jag någon annanstans vill jag givetvis optimera mina chanser att se spännande fåglar och gärna fåglar man inte ser hemma och då tar jag helst hjälp av andra genom att kolla noga på Artportalen inför mitt besök.

Hur gör man för att komma igång och primärskåda

Jag tycker att all skådning har sin tjusning på sitt sätt men det finns en del som tycker att det är lite finare att primärskåda. Det är dock viktigt att komma ihåg att man måste lära sig krypa innan man lär sig gå. Det blir lätt lite löjligt att mäta och jämföra olika typer av skådning. Huvudsaken är ju att man finner en tjusning i sin skådning och att använda sig av artportalen och olika larm för att hitta fåglar är ett utmärkt sätt att lära sig mer. Med tiden blir man sugen på att ta ett extra steg och bli den som upptäcker fåglar.

Lär dig var du ska leta

Att ha koll på var man hittar olika fåglar är också bra om man vill hitta något eget. Det är exempelvis mycket lättare att hitta en svarttärna i en slättsjö än i en skogssjö. Har man använt andras observationer för att få kryssa fåglar så får man med tiden bättre och bättre koll på var man kan hitta olika fåglar. Men bara för att man sett en blåhake i ett vassområde i Mälardalen betyder det inte att man alltid kan hitta den där.

Lär dig fenologi

Fenologi är läran om periodiska företeelser i naturen. Årstidsväxlingar helt enkelt. Genom att lära sig när olika fåglar finns på olika lokaler så blir det lättare att ge sig ut och vara mer riktad i sin skådning. Då behöver man inte vänta på att någon annan upptäcker årets första tofsvipa. Man är också beredd när olika flyttfåglar passerar just där du bor. Det är därför det är ganska meningslöst att leta efter lappsparv i Mälardalen under sommaren. Då är de i fjällen, men under vår och höst passerar de hela södra Sverige på väg mot häckplatserna. Hösten är dock att föredra eftersom då ska även alla ungfåglar passera och under våren har fåglar generellt sett mer bråttom och rastar inte lika länge.

Lär dig läten

Man upptäcker många fler fåglar på lätet än genom att leta efter dem i kikaren. Det kräver dock att man måste kunna läten för att artbestämma dem. Mitt tips för att lära sig läten är att börja hemma. Lära sig de vanligaste fåglarna först och börja tidigt på året. Mesar sjunger redan i mellandagarna om solen skiner och vädret är milt. Sen är det bara att börja tidigt på våren när rödhakar och bofinkar kommer, med tiden upptäcker man sedan något nytt som inte stämmer med det man är van med att höra.

Håll koll på vädret

Framförallt under flyttider är det bra att hålla koll på vindar och varifrån vädersystemen rör sig. På så sätt kan man få en hint om vilka fåglar som gynnas. Kommer det ett nederbördsområde från väster samtidigt som vi haft ostliga vindar ett tag ökar chansen att flyttrörelser österifrån stoppas upp och vi har en hel del fåglar som rör sig från Ryssland i en sydostlig storcirkel söderut.

Bra väder för skådaren är inte alltid det bästa vädret för skådning. Våga trotsa och ge dig ut mot vädret.

Använd artportalen

Hallå där. Att kolla vad andra rapporterat är väl inte primärskådning kanske du tänker. Artportalen går dock att använda till mycket mer än att se de senaste rapporterna. Det går utmärkt att använda sökverktyget i Artportalen för att kolla vilka tider på året och vilka lokaler lite mer ovanliga fåglar har upptäckts i närområdet och sen basera sin skådning på det.

Slit på hemmalokalen

Jag skådar gärna systematiskt. Dels går jag flera gånger i veckan på lunchpromenad runt samma slinga och får på så sätt bra koll på den lokalen. När jag började skåda aktivt så sekundärskådade jag mycket i Frövisjön, men sen gled det över till att jag primärskådade mycket där. Jag hade koll på när det var dags att förvänta sig olika rastande fåglar, både vår och höst.

Ha tålamod

Många kan kanske inte skåda lika mycket som jag utan det blir kanske bara lite då och då. Men det finns ingen måste i att lägga mycket tid. Men ju mindre tid man kan lägga desto viktigare blir det att vara lokaltrogen och ha tålamod om man vill bli en mer självständig skådare som primärskådning kräver, eller så lägger man krutet på att bredda erfarenheten av olika fåglar och sekundärskådar ett tag till.

Till sist

Glöm inte att det viktigaste är att man är tillfreds med sin egen skådning. De som tycker att primärskådning är lite finare och kategoriserar skådare som primär- eller sekundärskådare vet inte vad de pratar om.
Om alla bara primärskådade skulle vi inte ha lika trevligt tillsammans. Då skulle vi vara en liten skara sura gubbar som misstrodde alla andra.

Liknande inlägg

Lämna ett svar

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.