Idag kring lunch kom det ett helt osannolikt larm på vårt lokala larm i Västerås.
Skatgök vid Lövsta – En andrahandsuppgift
Skatgök har setts 9 gånger i Sverige och alla fynden har varit sommarfynd. 7 i juli och 2 i augusti.
Ett höstfynd kändes därför ganska udda och jag var lite skeptisk.
Att vi inte visste mer än att någon påstod sig ha sett en skatgök skapade lite snabb frustration, men relativt snabbt kom det också bilder och det var ingen tvekan. Det var en ung skatgök som förirrat sig norrut från medelhavsområdet.
Det rörde sig alltså om 10:e fyndet i Sverige och på en relativt tillgänglig lokal för många fågelskådare. Här krävdes lite koordination för att få till parkeringar och bevakning av fågeln så att folk på väg får bra information. Dessutom behövde närboende förvarnas om en anstormning av fågelskådare.
För det blir en anstormning när något så ovanligt som en skatgök hittas. För många är den en drömart. I skrivande stund har 132 personer rapporterat fågeln på Artportalen, men jag uppskattar nog antalet skådare på plats när jag var där till minst det dubbla.
För min del var det en frustrerande eftermiddag där jag bara ville fly från jobbet och titta på fågeln, men det var bara att försöka behålla lugnet och efter jobbet blev det raka spåret ut till Asköviken.
Jag hade tur och hittade en lucka i vägkanten strax innan nedfarten mot Lövsta-Pumpen. När jag kommer ner till parkeringen blev jag hänvisad till Stenarna men det var ingen som hade riktig koll på fågeln. Den hade försvunnit in bakom dungen vid Stenarna.
Jag och några till valde då att gå bort mot plattformen vid Stenarna, men inte en den platsen kändes okej. Några av oss gick vidare till andra sidan dungen och stannade till vid dammen för att spana av buskar och åkerholmar när en av oss fick syn på skatgöken inne i ett träd.
Jag gick tillbaka för att hämta de som stannade vid plattformen och då fick jag en riktig njutobs av den annars ganska dolda fågeln. När folket började fylla på tog fågeln dock sin tillflykt till närmsta åkerholme och där blev den sittande.
Vi hade koll på den och kunde hjälpa många att kryssa, men det var också en hel del frustration från många som inte lyckades hitta den där den satt lite bakom grenar och blad.
Efter ett tag orkade jag inte vara kvar. Jag måste ju hem och käka middag också. Men när jag kom till parkeringen så kom ett nytt larm om att den sågs riktigt bra från vägen vid Norr-Lövsta och där såg jag en bil jag kände igen så jag stannade till för att hälsa, men passade på att titta lite till.
Tur var väl det för när ryktet spred sig ville folk ta sig dit snabbt och en del verkar inte fatta att man inte går i en vallåker. Ok för någon enstaka, men nu var vi hundratals fågelskådare där och om alla skulle trampa omkring i vallen så skulle det bli onödigt nedtrampat. Dessutom är det inte en god sida att visa upp för oss fågelskådare. Vi ska visa respekt för lantbrukare och närboende när vi samlas i stora grupper som vi gör.
På det hela kändes det dock som att vi fick till ett bra drag. Bra information i larmen, snabbt informerat till folket i byn och parkeringen efter vägen sköttes bra.
Vilken vecka detta har blivit. I söndags märkte vi vår första tajgasångare vid Hamre våtmark. Igår hade jag kungsfiskare och smådopping vid dämmet på jobbet. Kungsfiskare var ny på skolgårdslistan.
I morse hade jag min första gransångare på tomten sen 2016 och sen kom det en skatgök på besök. Mitt 349:e kryss, 270:e i Västmanland och 207:e i Asköviken.
Lämna ett svar