Etikett: Gråsiska

Ny 300:e art för mig

Idag kom det ett meddelande från Taxonomikommittén om att gråsiska och snösiska lumpas. Vilket innebär att snösiska inte längre betraktas som en egen art utan ingår nu som underart till gråsiska. Detta är något vi fågelskådare känt till en längre tid och diskussionerna har ofta gått heta när frågan tagits upp på olika forum bland fågelskådare.
Rätt ska vara rätt och när forskningen går framåt ska våra listor och fågelböcker anpassas till verkligheten. Så även om det känns lite surt att behöva göra en back-step och plocka bort ett X från mina listor så tycker jag att detta är ett välkommet beslut.
Men jag är inte odelat positiv till lumpningar. Ett problem som uppstår är att rapporterna av snösiska som underart troligtvis kommer att minska med tiden, då det varit en ganska knivig art att urskilja från gråsiskorna. Men man kan alltid hoppas att folk fortsätter att hålla koll på denna lilla juvel bland siskorna.
För egen del innebär detta beslut att jag går från 312 till 311 X på Sverigelistan och svarthakad buskskvätta som var min 300:e art blir nedpetad till nr 299.  Ny art som nummer 300 blir istället Tajgasångare.

Foto: Wikimedia common
För Benjamin var det med kniven på strupen han lyckades hänga in nr 301 innan siskorna lumpades. Med 2 veckors marginal hann han kryssa vitvingad trut i Tidaholm.
Fast visst hade det varit lite kul om han gått tillbaka till 299 och få nå 300 igen.
Liten ordlista för ickeskådare
TK=Taxonomikommittén – En kommitté inom SOF-BirdLife som ansvarar för att hålla ordning på alla arter så att rätt blir rätt. Det är vetenskapen som ska styra inte våra subjektiva fälterfarenheter.
Lumpa – Att slå ihop två arter till en
Splitta – Att ge underarter av samma art artstatus så en art blir flera arter
Back-step – Att plocka bort ett kryss från sin lista. Detta kan ske antingen på grund av lumpning, men även vid splittar förekommer back-steps om observationen inte var bestämd till någon av de underarter som delades upp. Det kan också ske för att observationen inte blev godkänd.

Fåglar jag fotat – Gråsiska

Gråsiskan är en söt vintergäst hos oss i Västerås. Vissa år dyker de upp i stora mängder för att vara riktigt svåra att hitta ett annat år.
Som liten undrade jag var fåglar likt gråsiska, domherre, sidensvans m.fl. höll till på sommaren. Flyttfåglar kände jag givetvis till, men att fåglar flyttade till oss under vintern kändes udda. 
gråsiska

Den här bilden är jag riktigt nöjd med. Det enda som stör är att den sitter på en metalltråd. Vi hade varit och skådat gäss en lördag mitt i mars. Vid parkeringen dök det upp en flock siskor och jag skickade upp kameran lite snabbt och tog några bilder. Varför jag minns att det var en lördag beror på att jag skulle på uggleexkursion senare på kvällen. Tyvärr tog jag fel på tiden, så när jag kom hem ringde han jag skulle ha exkursionen tillsammans med och undrade var jag var.
Vi kan säga som så att mitt kaffe som jag alltid brygger i pressbryggare, blev ganska svagt den kvällen.
Fotat den 15/3 2014 vid Trådarängarna utanför Västerås

Dagens fågel 6 – Gråsiska

Gråsiska - Trådarängarna
 
När jag var liten fick jag lära mig att det fanns flyttfåglar och stannfåglar. Flyttfåglarna lämnade Sverige när det blev vinter och stannfåglarna stannade kvar. Ganska tidigt så kom funderingar från mig vart gråsiskor, domherrar och sidensvansar tar vägen på sommaren?
Fågelvärlden är mer komplex än vad jag fick lära mig. Gråsiskor är en s.k partiell flyttare som flyttar dit det finns gott om mat på vintern. Därför kan man se dem i stora flockar vid sina fågelbord vissa vintrar, för att nästa vinter vara nästan helt frånvarande.
Håll gärna utkik i flockarna efter blekare fåglar. Med sig brukar nämligen gråsiskorna ha sin kusin snösiskan.

Dagens fågel: Gråsiska

Jag ska inte börja blogga om en fågel om dagen, även om rubriken kanske antyder något sådant.
Nej det handlar bara om att det är nytt år och då får man kryssa lite varje dag.
gråsiskor
I
nte min bild
För mig var det vanlig arbetsdag och jag hade väl egentligen inga större förhoppningar på något årskryss idag. Matningen jag har i skogen vid jobbet erbjuder normalt inte några arter jag inte bockade av på min heldagstur i går.
Med lite tur kanske en flock korsnäbbar skulle kunna stryka omkring i skogen men det var ganska länge sedan jag såg eller hörde några.
Gråsiska hade jag förvisso sett på skolgården tidigare, men det var också ganska länge sedan och när skolgården var torr, så det hade fallit i glömska.
Därför var det ganska kul att mötas av en flock på upp emot 30 individer när vi kom tillbaka från vår skogspromenad efter lunchen.
En av individerna kändes dessutom lite ljusare och vad jag såg var övergumpen på den vit, men jag hade ingen kikare och kunde inte titta närmare på andra karaktärer för att säkert bestämma den till snösiska. I morgon följer både tubkikare, handkikare och kamera med för att om möjligt få en säkrare bedömning av alla karaktärer.
Annars har vi en snösiska nere vid hamnen i Västerås som jag om vädret tillåter tänkte ge mig på att hitta.

Nya arter vid skogsmatningen idag

Gårdagens besök vid min skogsmatning var sådär. Några talgoxar och nötväckor och en blåmes och ingen tät trafik direkt. Jag antog att det var det varma vädret som gjorde att tillgången på insekter var tillräckligt för att mätta mesarna.
Eftersom vädret var likadant idag så övervägde jag att ta min rast inne i personalrummet idag, men när det var dags så tog jag min kamera och kikare och drog till skogs istället, vilket var tur för det första jag såg var en större hackspett. Jag har tidigare haft dem i närheten och hör dem nästan jämt. Men ingen har kommit fram och tagit för sig av maten.
större hackspett
 
Strax därefter kommer tofsmesen, som visserligen varit framme tidigare, men mest sporadiskt och väldigt försiktigt. Nu flög den fram och tillbaka och åt av både hampfrö, margarin och talgbollarna.
tofsmes
 
En svartmes dök också upp som hastigast, men då hann jag inte med med kameran. När jag satt beredd för att fånga den på bild om den dök upp igen var det dags för ytterligare en ny art då två entitor dök upp. Dessa var lika ivriga som tofsmesen och flög i skytteltrafik fram och tillbaka, men var mest intresserade av frön.
Nu var min rast snart slut och när jag reste mig från mitt gömställe så skrämde jag två nötskrikor som jag missat helt när de tog för sig av hasselnötterna jag strött ut runt matningen.
Totalt 4 nya arter idag kändes riktigt bra och på förmiddagen hade jag art nummer 62 på skolgården då en liten flock gråsiskor drog förbi.
entita

Årets första gråsiska

Det var inte bara ArtRally som gällde i helgen. På söndagen tog jag och Lilleman bilen till Fagersta för att ge gråspetten en chans. Jag saknar den i Västmanland och Lilleman saknar den helt.
Gråspetten som är känd för att vara skygg och försiktig har gäckat oss länge, så våra förhoppningar är aldrig stora.
Vid Semla finns en matning där gråspett synts om vintrarna, så även denna vinter. Jag hade varit i kontakt med Fagersta Fågelskådare via deras gästbok och fått beskrivet för mig var matningen låg och det var inte svårt att hitta.
gråsiska
 
Nu blev det ingen gråspett denna gång heller, men helt resultatlös blev inte vår tur. På matningen som var riktigt trevlig hittade vi vinterns första gråsiska. (Det är ont om dem i Västerås i vinter) som fotograferades och rapporterades in.
Efter besöket vid matningen så tog vi oss upp mot Silvbergslid där det observerats tallbit i mängder den senaste veckan och där var det gott om andra skådare och tallbitarna lät inte vänta på sig. De är ju ganska talföra av sig och hördes nästan omgående. Dessutom satt en handfull av dem i en topp inte långt bort. Kanske inte handkikaravstånd, men jag hade tuben i bilen och fick springa efter den så kunde vi räkna in 8 st av denna på våra breddgrader rara fågel.
Idag har gråspetten rapporterats in på närmare håll, närmare bestämt på en av mina favoritmatningar, så chansen att få in den på min Västmanlandslista denna vinter ökade markant nu.

Lättkryssat

Igår läste jag på om skillnaderna mellan Snösiskor och Gråsiskor för att göra ett tappert försök att urskilja en Snösika bland alla Gråsiskor som frekventerar vår matning här hemma.
Från andra våningen skulle den vita övergumpen vara det säkraste sättet att artbestämma de små liven. Gråsiskorna har streckad övergump.
Sagt och gjort satte jag mig i Lillemans rum med kikaren till hands för att vara med när det kom en skock. Pilfink, Talgoxe och Grönsiskor var redan på plats och efter ett tag kom Grönfinken och Koltrasten. Men några Grå/Snö-siskor syntes inte till och Lilleman tröttnade på att vänta.
Då plötsligt satt det en Snösiska med vit och fin övergump på staketet till grannen. Den satt där en minut eller två, men Lilleman hann tyvärr inte fram innan den flög vidare och är lite gramse och litar inte helt på min övertygelse om att den kommer tillbaka.
Skönt med ett oväntat lätt kryss till skillnad från vissa där man fått försöka om och om igen innan man lyckas.

Snössikor

Kanske en SnösiskaFoto: Joachim Karlsson

Under vintern kommer gråsiskor i stora skaror söderut i Sverige och invaderar våra fågelbord vilket jag gillar.
Bland dem ska det också finnas Snösiskor om man nu klarar av att skilja på de små rastlösa rackarna när de flyger fram mellan radhustomternas fågelbord här på Norra Malmaberg.
Själv har jag inte orkat engagera mig i detta riktigt än, men en liten febersjuka idag fick mig att läsa på lite extra om hur man artbestämmer dessa Snösiskor i fält. Jag hittade dessutom några bra bilder på Snö och Gråsiskor tillsammans där man på ett pedagogiskt och bra sätt beskrev skillnaderna.
Att mina grannar några hus bort i radhuslängan dessutom rapporterat in Snösiksor till Svalan gör ju att jag från i morgon kommer att titta lite extra noga på mina Gråsiskor, för sannolikheten är ganska stor att det bland dem finns en och annan Snösiska.

© 2021 Godisgris.se

Tema av Anders NorenUpp ↑