Vaknade upp i morse och kände mig lite bättre i halsen, men jag kände mig rejält seg.
Tog tempen som visade 38,5 så nu har jag feber. Jag är ju av åsikten att feber är en del av kroppens sätt att bekämpa virus så jag låter det vara så länge jag orkar utan febernedsättande.
Fortsatt bara halva familjen drabbad så de andra två får stå ut med att lyssna på vårt snörvlande och hostande.
Att de inte drabbats än känns både bra och dåligt. Antingen har deras imunförsvar lyckats hindra dem från att bli smittade, eller så dröjer de bara lite längre och om det är så kommer denna karantän att dra ut på tiden för dem.
Gymnasisten kan i alla fall jobba med skolarbeten och delta på lektioner via teams, men NPG som normalt är den mest aktiva och rastlösa har det jobbigare i tristessen.
Lämna ett svar