Maj är en hektisk tid för oss fågelskådare och när jag sätter mig ned och försöker sammanfatta blir det nästan lite svårt att greppa hur mycket man hinner med på en månad.
Månaden började som vanligt med en röd dag. I år var det på en söndag så det blev ingen extra ledig dag, men jag brukar skåda den första maj och så blev det också i år även om jag tog det lugnt till en början. Men sen kom det ett larm om en tuvsnäppa i Asköviken och då blev det bråttom. Art nummer 200 för mig i viken och då fick jag anledning att bjuda på tårta när vi skulle ha fågeltornskampen helgen efter.
Fågeltornskampen
Under pandemin har vi inte haft någon fågeltornskamp och ingen offentlig fågelskådningens dag. Så i år var vi riktigt taggade.
Jag tycker att det gick riktigt bra. Inget toppår rent resultatmässigt och ännu sämre om man tittade på resultatlistan, men då var det också riktigt många fågeltorn med vilket var skoj.
Roligast var att vi för första gången i tävlingens historia lyckades bli bästa fågeltorn i Västmanland efter att Norsa i Köping haft ett osedvanligt dåligt år.
Sen fick jag bjuda på tårta i tornet eftersom jag lyckats se 200 arter i Asköviken. En siffra som blev 201 innan månaden var slut när en vit stork uppenbarade sig där en kväll. Det kunde ha blivit 202 också, men jag orkade inte åka förbi och titta på den silkeshäger som upptäcktes när jag var på väg hem från Gotland.
Ringmärkning
I maj börjar CES-säsongen och vi var tillbaka till Önstensborg där vi en gång startade när vi tog upp ringmärkning på programmet i VOF. Vi är ett litet sammansvetsat gäng som börjar få ordning på våra rutiner riktigt bra nu och arbetsinsatsen för att iordningställa märkplatsen och börja märka kändes inte alls så stor som den egentligen är.
Vi börjar så smått närma oss 1000 fåglar sen vi startade 2020 och var faktiskt bara 7 fåglar ifrån att lyckas med det innan maj var slut.
Rostgumpsvala
Tillsammans med azurmes var rostgumpssvala de enda rariteterna jag kände till ordentligt innan jag började skåda. Varför och hur jag kände till just rostgumpen minns jag faktiskt inte. Men givetvis ville jag se en sådan och när jag började skåda på riktigt så har jag hoppats, men rostgumpen och jag har inte varit kompatibla så det dröjde ända till i år innan jag lyckades se en. Jag hade en bild av att det skulle bli Öland som bjöd på det krysset och skojade om att min son och mina skådarkompisar som skulle till Öland när jag skulle till Gotland skulle få in rostgumpen då. Men det blev faktiskt Närke och Örebro som fick ge mig det krysset.
Öland
Jag åkte ensam till Öland för att få en introduktion i styrelsearbete och bekanta mig med personalen på BirdLife Sveriges kansli. Jag känner redan flera där och när jag var där stannade jag hela helgen och passade på att skåda samtidigt.
Tyvärr hade jag inte vädret på min sida. Riktigt bra väder när jag satt i möten och sen var det regn och rusk under lördagen som jag hade helt fri för egen skådning, men ett besök på fågelstationen kompenserade det hela lite.
På söndagen sprack det upp igen och då fick jag i alla fall en förmiddag med riktigt trevlig skådning.
Jag jobbade hårt på de arter som är lite svårare att hitta hemma. Sommargylling, kornsparv, en del vadare, halsbandsflugsnappare, mindre flugsnappare mm.
Roligast var att jag hittade en egen sommargylling som inte var larmad eller rapporterad de senaste dagarna. Må hända på en riktigt välkänd lokal för sommargylling, men det kändes ändå roligt.
Gotland
Helgen efter Öland åkte jag till Gotland med BirdLifes styrelse och det är värt ett eget inlägg om jag får till det. Det var mitt första besök som skådare på ön. Jag har varit där två gånger tidigare. Dels på skolresa när jag slutade sexan och sen var jag där en mörk och kall dag i november för att besöka en skola.
Riktigt trevlig helg med besök på Stora Karlsö som det starkaste minnet att ta med sig. Sen var det också mycket trevligt att få umgås en lång helg med hela styrelsen och jag kände mig riktigt välkommen och fick en massa positiv energi av den helgen.
Efter Kristi himmelsfärd var det inte så mycket kvar av maj. Jag hade hoppats på att silkeshägern som upptäcktes i Asköviken när jag var på Gotland skulle stanna en dag eller två, men så blev inte fallet.
Kortfakta
Antal inrapporterade arter: 170
Arter på Skolgårdslistan: 65
Antal fältdagar: 31
Antal X: 1 Rostgumpssvala
Antal årskryss: 52
Minnesvärda observationer:
- Äntligen en rostgumpssvala
- Rotade fram en egen sommargylling
- Tuvsnäppa i Asköviken – art 200 för mig där
- Vit stork i Asköviken – Ny art för lokalen
Lämna ett svar