Den här tiden i december börjar det bli dags att summera året som gott. Visst är det några veckor kvar, men så värst mycket kommer jag nog inte att hinna med i fågelväg innan klockan slår 12 på nyårsafton och jag börjar om med ny årslista.

I år har jag faktiskt inte ett enda kryss. Inte för att det saknats chanser. Tärnmås på Visingsö struntade jag i. Det samma med natthägern i Lidköping. På Ölands Norra udde har det hittats raritet efter raritet i höst även när jag var där. Men det blev ingen tur dit.

Hemma i Västmanland slog våra lokala slitvargar till med en mongolpiplärka när jag var på Öland, men den behagade inte stanna tills jag kom hem.

Det var några av alla de fåglar jag kanske kunde ha kryssat i år om bara viljan funnits. Men jag har prioriterat annat före kryss. Kohägern i dalarna är ett praktexempel. Helt klart på ett behagligt dragavstånd, men vi valde att ringmärka fåglar hemma i Västerås istället.

På Västmanlandslistan har det däremot trillat in 4 kryss i år så jag redovisar väl dem istället.

Rödhalsad gås

En art jag tjatat om en längre tid och hållit koll på när gässen sträcker förbi under våren. Det är ganska vanligt att fåglar som rastar i Västergötland tar nästa stopp i Närke eller Västmanland så när det dykt upp rödhalsade gäss vid t ex Hornborgasjön har man kunnat hålla koll på dem och sen vara mer aktiv när man vet att de flugit norrut.

I år lyckades vi äntligen få besök av två st i Svartådalen i Sala kommun. En erkänt bra lokal för gäss på både vår och höst.

Även om de stannade ett tag så var det ingen lätt match att kryssa dem. De upptäcktes på fredagen och jag stack som en avlöning efter jobbet men för sent. På lördagen regnade våra chanser bort och det började kännas en smula tröstlöst. Men vi försökte på söndagen igen och blev överraskade av ett rejält snöoväder, men då lyckades vi i alla fall hitta dem.

Svarthalsad trast

Ytterligare en art som ses så gott som årligen i Sverige men som saknats i Västmanland fram till påskveckan i år då det upptäcktes en på Tidö Lindö utanför Västerås.

Strax innan påsk var riktigt kul med tanke på att vi hade Påskrally och jag lyckades svänga ut innan jobbet på skärtorsdagen och hänga in den även i rallyt. Benjamin cyklade ut dit och fick in den på sin ekolista.

Två riktigt efterlängtade arter i Västmanland inledde mitt Västmanlandskryssande. Sen dröjde det till sommaren…

Skärfläcka

På morgonen den 11 juli pep det till i telefonen. Jag hade tänkt att ta det lugnt under dagen eftersom vi skulle åka och hälsa på Benjamin i Kvismaren men nu blev det istället bråttom för att hinna med att se skärfläcka i Asköviken. På Öland är skärfläckan en riktigt vanlig fågel så jag har sett mängder av dem. Men i Västmanland är de en riktig raritet och de fynd som gjorts har bara setts av några få.

Nu behövde jag egentligen inte ha bråttom. Dessa två fåglar trivdes bra i Asköviken och stannade över en vecka och gjorde att många lokala skådare fick chans att kryssa dem både på Askölistan och Västmanlandslistan.

Videsparv

En art jag troligtvis haft en gång tidigare i Västmanland, men det hela gick så snabbt att jag släppte den.

Nu hörde vi en tickande fågel när vi satt vid märkarbordet vid Hamre våtmark under vår höstmärkning. Den försvann in i vassen närmast bordet. Vi hann aldrig lokalisera den helt innan det var dags för nästa nätrunda, men när jag gick mot nätgatorna hoppar fågeln fram tickandes 2 meter från mig och flyger framför mig mot våra nätgator, men istället för att vika av mot någon av våra gator flög den rakt in i en buske och troligtvis vidare över dammen. Vi varken såg eller hörde fågeln mer. Men det vi såg räckte gott för oss.

Fyndet är dock inte godkännt av Rrk i Västmanland än, men vi har skrivit rapport och är säkra på vad vi såg och hörde.

267 arter är jag uppe i på Västmanlandslistan nu och har nästa delmål riktat mot 275.


Kommentarer

Lämna ett svar

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.