Kohägern och jag har länge haft ett konstigt distansförhållande. Vi har aldrig varit på samma plats samma tid. Antingen har jag varit bortrest när det dykt upp någon på behändigt avstånd från Västerås, eller så har de dykt upp där jag precis varit.
Det har också hänt att jag haft annat för mig som jag inte kunnat avstå från som t ex ringmärkning eller någon exkursion jag varit uppbokad på.
Någon dipp har det aldrig varit tal om eftersom jag inte ens försökt att kryssa den. Det har liksom aldrig blivit av. En gång var det dock riktigt nära en dipp. Jag hade bestämt med N att åka på en i sörmland men innan vi hunnit in i bilen kom det ett larm om att den slagits av en duvhök.
Därför var det med en stor suck jag idag konstaterade att det hittats en kohäger i Gärdsjöbo i Smedjebackens kommun. I morgon har jag fågeltornskampen och ringmärkning så jag ville verkligen ta det lugnt. Ytterligare en vaskad kohäger kändes det som tills jag insåg att Gärdsjöbo bara låg en timme från Västerås.
Jag kollade om det var någon mer som ville med och efter jobbet bar det av till gamla scoutmarker för att hänga in ett efterlängtat kryss och få lite bilder genom tuben på den lilla snygga hägern.
På vägen upp lyckades vi också årskryssa järpe som satt i vägkanten och flög över framför bilen.
Ett riktigt bra drag och en trevlig bonde som välkomnade oss in på lagårdsbacken. Dalaskådare är också ett trevligt folk som man inte kan få för mycket av.
Lämna ett svar