Jag kollade upp mina tidigare årslistor och konstaterade att den längsta svit med årskryss varje dag jag hade var 7 dagar. Visst skulle jag kunna fixa en längre svit genom att helt enkelt strunta i att skåda eller genom att portionera ut det så att det går långsammare, men jag är tveksam om det skulle fungera.
I alla fall hade jag redan tangerat mitt gamla rekord och med tanke på att jag saknade mindre hackspett, spillkråka, dubbeltrast och trädkrypare visste jag ett perfekt ställe att tillbringa morgontimmarna på för att årskryssa några arter även idag.
Ut mot Tidö slott ligger Stensjöberget och Boasjön. Där finns det gott om hackspett och den här tiden på året brukar de vara aktiva under morgontimmarna, där finns också gott om mistlar så jag vill nog påstå att det under vintern är Sveriges säkraste lokal för dubbeltrast. Trädkrypare brukar jag också ha där varje gång.
Benjamin saknade dessutom gröngöling som också är säker där och mycket riktigt var det en av de första arter vi hörde när vi kom dit i gryningen. Sen började en trummkonsert med större hackspett i alla fyra vädersträck och strax intill där vi stod stämde en mindre hackspett in i trummandet.
Spillkråkan skrek på håll, men trummade inte, trädkryparen lät sig också höras när vi gick mot bilen och givetvis pruttade dubbeltrastarna från sina mistlar.
Nu drog vi vidare mot Skattgården där en skådarbekant bor och matar fåglar för fullt. Vi hoppades på tallbit, men fick nöja oss med några stenknäckar.
Ett snabbt stopp vid Naturskolans hus med förhoppning om fasan blev också en besvikelse även om steglitserna och bergfinkarna där gladde oss.
Nu drog vi vidare in mot stan och mälarstranden där en kaspisk trut hade hittats under gårdagen. Vid första stoppet hade vi lite väl långt till trutarna så vi omgrupperade och kom närmre. Vi hittade inte truten från igår men väl en spännande adult trut med vitt huvud. En av de karaktärer som man letar efter när man vill hitta en kaspisk trut på vintern.
Trutar är jobbiga och nu vet vi inte riktigt hur vi ska hantera fyndet. Vi är ganska nöjda, men långt ifrån säkra på att det är en kaspisk trut.
Sedan drog vi vidare mot Skitviken där vi bjöds på en riktig uppvisning av kungsfiskarna. En hane och en hona satt helt öppet och fiskade och flög omkring bara några meter ifrån oss.
Nu kände vi oss ganska nöjda, men bestämde oss för ett stopp vid Notuddsmatningen där vi hade bofink före nyår. Matningen där har blivit ganska utspridd sen en skolklass verkar ha gjort ett projekt och hängt upp fågelmatare över ett ganska stort område. Det gör att man får kolla av buskarna lite mer noggrant och vissa arter kommer aldrig fram till själva huvudmatningen. Bland annat bofinken. Men vi hittade en, kanske två hanar där.
Trots att detta skulle bli det sista stoppet, kunde vi inte hålla oss utan drog vidare in mot stan för att försöka få tallbit innanför cityringen, ganska tomt på fågel i den park vi kollade av, sen drog vi vidare mot Kristiansborg och hittade en turkduva. Inget årskryss eftersom vi hade det redan i Hulterstad, men på västmanlandslistan 2022 var den ny.
Nu var vi på tok för hungriga för att fortsätta, men kanske gör vi ett nytt försök på truten innan solen går ner, men vi måste vara pigga till i morgon för då blir det långpromenad från Lindsnäs ner genom stan.
Lämna ett svar