När man åker ner till Öland en helg utan några extra lediga dagar får man acceptera att det bara blir en heldag med fågelskådning. Men man gör heller ingen dag till hel resdag utan även söndagen ägnas åt skådning. När Benjamin var mindre sa vi alltid att vi stannade till kl 12 för att hinna hem i tid till läggdags och skolan dagen efter. Nu kan vi hålla ut lite längre om det behövs och vi satte tiden till senast 15 och det är nog snarare jag som behöver hem till kudden i tid nu.
När huset var städat och klart hade vi bestämt oss för att ge blåstjärten en chans till. Gårdagens observation hade lämnat lite att önska. Ett lockläte om än tydligt och en kort glimt för en av oss tre som var där. Dessutom hade vår fjärde person ur resesällskapet varken sett eller hört den.
Lagom framme vid dungen kom det dock larm om att den sibiriska piplärkan vid dippade på igår visat sig igen. Ingen av oss fyra hade den över huvud taget så vi omprioriterade och drog iväg över ön.

Nu var det bättre ordning kring draget folk hade koll på båda fåglarna som setts. Den sibiriska piplärkan höll till i några buskar alternativt i högt gräs intill buskarna och en ortolansparv hade siktats i några buskar en bit därifrån. Båda fåglarna gick att bevaka från samma plats och vi radade upp oss och höll koll.
Efter ett litet tag lyckades någon hitta ortolansparven och vi riktade in våra tubkikare och hjälptes åt så att så många som möjligt kunde se den. Samtidigt höll vi öron och ögon öppna efter piplärkan.
Vi slog upp kaffe och hade det allmänt trevligt och efter en inte allt för lång väntan så hörde vi det första locklätet och ganska snabbt ett till och ett till. Lite fashinerande att ytterst få runt om oss reagerade. Vi gjorde dock snabbt folk uppmärksamma till mångas glädje. En hel del äldre hör inte så bra, men folk i min ålder borde höra.
Vi såg i alla fall till att alla runt om fokuserade på lätet och sen började sökandet för att även få syn på den. Efter ett tag kom locklätena mer och mer frekvent och till slut lättade den från sin plats i gräset och flög upp i tallarna bakom oss.
Vi gick efter för att hjälpa till att lokalisera den, men det behövdes inte folk hade koll på den och vi kunde lämna lokalen med gott samvete och ett kryss till.

Resten av tiden la vi på att hänga in lite trivialarter vid Grönhögen och Färjestadens dämme. När vi sen åkte över bron kom det larm om en tajgasångare på en bekants tomt, men vi orkade inte vända utan accepterade en höst utan tajgasångare.
Nu är vi hemma.
108 arter lyckades jag och Benjamin skrapa ihop under helgen 2 kryss för oss båda. 5 årskryss för mig och 6 för Benjamin. Totalt fick hela resesällskapet ihop 148 arter, men då hade en av oss varit där hela veckan.
Lämna ett svar